Så ska produktionen öka fram till 2035

Om Jordbruksverkets mål för ökad livsmedelsproduktion ska gå att nå behöver jordbruksmarken öka med 340 000 hektar. Samtidigt behöver både produktiviteten i växtodlingen och avkastningen för djurproducenterna öka.

På uppdrag av regeringen föreslår Jordbruksverket nya mål för hur den svenska livsmedelsproduktionen ska öka fram till 2035, samt hur utvecklingen kan mätas. Jordbruksverkets förslag innehåller även delmål som ska uppfyllas till 2030.  

– Det här uppdraget handlar i grunden om att belysa möjligheterna att producera mera mat i Sverige, för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå, samt att de ska ta hänsyn till både marknadens potential och Sveriges naturgivna förutsättningar, säger Åsa Lannhard Öberg som samordnat uppdraget i ett pressmeddelande.

Jordbruksverket föreslår bland annat att mål för jordbruks -och trädgårdsprodukter uttrycks i form av försörjningsgrad, och att utvecklingen årligen ska följas upp med hjälp av marknadsbalanser som visar hur produktionen utvecklas. Samtidigt ska man även följa upp utvecklingen av import, export, totalkonsumtion och försörjningsgrad över tid.

Enligt myndigheten visar försörjningsgraden Sveriges förmåga att tillgodose efterfrågan med inhemska livsmedel under en period, vanligtvis ett år. Det skulle sedan utgöra ett bättre mått på hur robust produktionen, än att enbart mäta produktionen.

Förslag för råvarugrupper

Jordbruksverket föreslår produktionsmål för 18 råvarugrupper. Här nedan syns några av dem:

• Att spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035
• Att kött totalt ökar från 70 procent 2024 till 80 procent 2035
• Att äpplen ökar från 28 procent 2024 till 50 procent 2035

 För kategorin kött föreslår Jordbruksverket även att det ska finnas delmål för de fyra största köttslagen:

”När vi valt ut produkter att föreslå mål för, har vi bland annat utgått ifrån hur stor betydelse de har för den svenska livsmedelsproduktionen samt branschens tillväxtambitioner. Vi har också beaktat lagringsmöjlighet och näringsinnehåll, vilket är viktigt i ett beredskapsperspektiv.”

Även för fiske och vattenbruk har Jordbruksverket sammanställt olika mål, bland annat att produktionen ska öka med 60 procent till 2035 och att man ska följa upp hur olika kategorier inom segmentet bidrar till den övergripande målsättningen.

– Det är viktigt att understryka att det här är Jordbruksverkets förslag till regeringen och att det är livsmedelsbranschens mål lika mycket som statens. Staten kan skapa förutsättningar genom styrmedel och stöd, men utvecklingen ska i huvudsak drivas av marknaden och konsumenternas efterfrågan, säger Jordbruksverkets vikarierande generaldirektör Anna Olofsson.

Krävs stora investeringar

Men Jordbruksverket konstaterar även att det krävs stora investeringar i primärproduktionen för att man ska lyckas nå målen. Och man har beräknat ungefärliga kostnader för att ställa i ordning åkermark som inte brukas idag, samt kostnader för lagring, stallar och nybyggnation av växthus. Och man beräknar att det kommer kosta följande:

• Cirka 9,5 miljarder kronor för vegetabilieproduktionen.
• Cirka 15,5 miljarder kronor för animalieproduktionen.
• Cirka 1,5 miljarder kronor för trädgårdsproduktionen.

Men myndigheten skriver att de samtidigt inte beräknat för andra investeringar som också behöver göras om produktionen ska öka.

Det behövs mer mark

Jordbruksverket beräknar att djurantalet kommer behöva öka med mellan 15 och 25 procent beroende på djurslag. Och omkring 340 000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk, främst för odling av foder och bete. Samtidigt behöver produktiviteten i växtodlingen öka med en procent per år och avkastningen per från djuren med 0,5 procent per år om det ska gå att nå målen.

Det finns fortfarande viktiga frågor kvar och utmaningar som behöver överbryggas, men enligt myndigheten finns det även stora möjligheter.

”Balansen mellan en ökad livsmedelsproduktion och värnande om relevanta miljömål är en utmaning, men det finns samtidigt miljönyttor med primärproduktionen och en ökning kan bidra till fler arbetstillfällen samt till mer levande landsbygds- och kustsamhällen.”

I rapporten lyfter Jordbruksverket även områden där man ser behov av att utnyttja och förstärka åtgärder, som ofta redan satts i gång. Bland annat handlar det om att använda EU:s jordbruks- och fiskeripolitik med tillhörande budget på ett välanpassat sätt. Men det handlar också om att stötta investeringar, öka resurseffektiviteten, att minska livsmedelsförluster och fortsätta det pågående arbetet med regelförenklingar.

Här kan du ta del av rapporten