”Det går att förändra saker som inte är bra”

Statsminister Ulf Kristersson tog tillfället i akt inför det kommande valet att möta kvinnliga lantbrukare, och svarade på frågor om allt från uranbrytning till privata byskolor.

Kvinnorna i publiken hade laddat med frågor inför träffen med statsminister Ulf Kristersson. Foto: Madeleine Rapp

Det var under tisdagen den 14 oktober som Ulf Kristersson gästade en nätverksträff för kvinnor i de gröna näringarna på Elmia i Jönköping. Han höll tal där han bland annat pratade om Tidöpartiernas arbete med den grova organiserade brottsligheten, den rådande inflationen och Sveriges uppbyggnad av försvaret och Nato-samarbetet. Frågor som han menar att man är långt ifrån klara med.

– Jag har börjat funderat på vad man tar med sig efter tre år och när man börjar närma sig slutet på mandatperioden. Och det ena jag kommit fram till tycker jag ändå är hoppingivande! Det går att förändra saker som inte är bra… Ibland känns det rätt hopplöst, som att allt går åt skogen och ingenting funkar och att politiken tar tid. Och det är visserligen sant, men det går att förändra, konstaterade han.

Frågor från publiken

Under träffen fick publiken möjlighet att ställa frågor till Kristersson. Nedan följer några exempel på frågor som ställdes.

En av deltagarna frågade hur regeringen ser på alla privata byskolor som nu etablerar sig på landsbygden, där kommunen väljer att stänga mindre skolor och i stället centralisera skolorna till centralorten.

– Den tråkiga nyheten nu är att det kommer läggas ner fler skolor. Och det beror på att demografin ser rätt jobbig ut. Just nu föds det väldigt få barn, svarade han.

Statsministern konstaterar att sedan antalet barnafödslar började räknas någon gång på 1700-talet så har Sverige aldrig haft så låg nativitet som nu.

När det kommer till privata byskolor eller skolor som drivs av ett föräldrakooperativ anser statsministern att det inte behöver vara dåligt. Även om de nu stramar upp reglerna för privata skolor för att få bort de som missköter sig, så finns det även många bra exempel, menar han.

– Vi ändrar inga regler som gör att man inte ska kunna göra en friskola där det inte finns någon skola. Det vi gör nu är att vi stramar upp reglerna för de som uppenbarligen av ekonomiska skäl har misskött friskolesystemet. Det måste vi göra. Sen är jag emot dåliga skolor, oavsett om någon tjänar pengar på det eller inte. Men det är bara där vi stramar upp systemet. Så det är inget som säger att det ska bli svårare att starta en byskola om det finns barn som vill gå i den skolan och föräldrar som vill ha sina barn där.

Brytning av uran

En av besökarna berättade att hon driver lantbruk i ett område med väldigt produktiv jordbruksmark där man nu även vill bryta uran. Hon undrade hur statsministern ser på denna målkonflikt:

– Det är helt legitima frågor, man måste lyfta upp dem till ytan och göra en avvägning… Jag tycker vi ska kunna bryta uran på rätt ställen för att göra oss mindre beroende av länder som vi inte vill göra oss beroende av. Men jag förstår att det får konsekvenser också, svarar statsministern som menar att Sverige måste bli mindre beroende av uran ifrån exempelvis Ryssland, men att han förstår att det måste ställas mot andra intressen och eventuella miljökonsekvenser, svarade han.

Långsiktig energipolitik

Jenny Andersson, från LRF Ungdomen Jönköpings län, passade på att ge Ulf Kristersson ett medskick angående energifrågan.

– Ena stunden ska vi satsa på HVO, sen är det vindkraft eller solceller och biogas. Någonstans måste det bli mer samlat, vi måste kunna köra flera år på samma spår, säger hon och menar att en mer långsiktig förhållningslinje skulle få fler lantbrukare att våga satsa.

– Du har ju fundamentalt rätt, svarade Kristersson och sade sedan att:

– Min bestämda uppfattning är att vi behöver vattenkraft och kärnkraft som bas i systemet och så massor av förnybart som inte skapar volatila priser, eller som gör att vindkraften är lönsam en dag och totalt olönsam nästa dag. Det tror jag behövs, framför allt om vi ska elektrifiera alla industriprocesser. Vilket är fullt möjligt. Det är ett stort problem i dag när det görs stora investeringar, att det inte finns tillräckligt med tillgänglig baskraft. Att industrisatsningar ska falla i ett industriland som Sverige, som dessutom har fossilfri el, på att vi inte har el det är absurt tycker jag.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 08 november 2025

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste