Hanteringsanläggningen underlättar arbetet med djuren

För 15 år sedan valde Eric Andersson  på Bergs Gård utanför Finspång, att investera i en hanteringsanläggning. En lyckad investering som han menar både ökar säkerheten och underlättar arbetet med djuren.

– Jag var på en hästtävling i Texas, och då hade de en utställning med sådana här hanteringsanläggningar. Då tänkte jag att en sådan där skulle man ha, säger Eric men berättar att det inte var aktuellt just då.

Men 2009 byggde de till ladugården, och ökade antalet nötkreatur, och då kom tankarna på hanteringsanläggningen tillbaka.

– Då började jag forska i det här, och det visade sig att det var en kille i Finland som sålde de här. Då tog vi hem den via honom.

Att det blev just denna, av märket Pearson Livestock Equipment, beror bland annat på att Eric upplevde den som väldigt enkel.

– Jag tycker den är så enkel och användarvänlig. Det är inte så mycket hightech på den heller, så man kan svetsa det som rostar sönder. Den åldras väl inte på så vis att den blir omodern heller.

”Kan inte få grinden över sig”

Hanteringsanläggningen är utformad så att det först är en lite större yta där djuren motas in, med en grind som stänger in djuren i anläggningen. Nästa steg är en 180 gradig sväng, som Eric kallar för en ”karusell”, där man med en annan grind bakom djuren kan göra ytan mindre och mindre, för att de inte ska gå bakåt. Grinden kan enkelt hakas fast på flera ställen längs med hela ytterkanten.

– Det gör att man inte kan få grinden över sig om de skulle vända eller försöka hoppa över. Så det är riktigt bra.

Efter svängen kommer först en rak drivgång, som är utrustad med en grind i överkant som gör att djuren kan gå in men inte backa tillbaka ut ur gången. I slutet är en behandlingsbox placerad.

– När vi verkar brukar vi ställa verkningsstolen bakom behandlingsboxen, det brukar fungera jättebra.

En funktion han uppskattar mycket kallas för ”Squeeze Chutes”, och innebär att man kan dra in väggarna i behandlingsboxen så att den blir smalare.

– Om man har kalvar så vill man ha lite smalare så de inte kan vända. Det ska också göra att djuren inte ska kunna sparkas och de blir lite lugnare.

Under tak

Grinden ut ur behandlingsboxen går att använda för att fixera djuren. Först kom anläggningen med en annan variant, men som Eric inte tyckte fungerade så bra.

– Den byggde på att djuren kom med fart, och slog igen grinden med bogen. Och att alla djuren har samma bred över nacken, annars fick man ändra med skruvar. Det fungerade inte för mig. För djuren kommer så försiktigt och står och nosar på grinden, säger han och fortsätter:

– Med den här nya grinden stänger jag från sidan, och det är enkelt att justera vilken bredd man vill ha på öppningen.

Sista delen av anläggningen, med behandlingsboxen, är placerad under tak.

– Det är bra om det snöar eller regnar när man håller på med djur, papper, mediciner och grejer. Sen spar det väl anläggningen lite, även om det skulle varit över hela egentligen. Jag har lysen där också så man kan tända.

När använder du den som mest?

– Vid dräktighetsundersökning och seminering. Och när vi levererar avelstjurar brukar vi borsta av och snygga till djuren här. Nu senast var det vaccination mot blåtunga, och sedan om de tappar öronmärken och man ska märka om dem, svarar Eric och tillägger:

– Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan den idag. Man klarar själv att få in djuren här, fast det är bra om man är två. Så jag tycker jag har väldig nytta av den. Någonstans måste man få fast djuren när man ska behandla.

Även veterinärer och seminörer uppskattar den enligt Eric.

– Ska djuren exempelvis semineras kan man öppna en dörr i bakkant på behandlingsboxen så seminören kommer åt.

Robust och höga väggar

Eric menar att han upplever att anläggningen gör arbetet med djuren säkrare.

– Dels eftersom man kan gå på utsidan, och på de här landgångarna, när man motar dem. Sen är den robust och väggarna är höga, så att djuren inte kan hoppa över, säger Eric och tillägger:

– Vanliga grindar är farliga egentligen, jag tycker kedjorna går sönder utan att det är djur i. Och bygger man en fålla kan de ju dra i väg med alltihop, om man inte fäster det ordentligt. Den här anläggningen står bara på betongytan, men den är så tungt och robust så djuren kan inte dra i väg med den.

Hur tänker du annars kring säkerhet?

– Man försöker ha ögon i nacken. När vi märker kalvar är vi två personer, för då kan korna vara lite irriterade. Men sen avlar vi på lynnet. Är det någon som visar något så blir den inte kvar, då åker den så fort som möjligt. Jag tycker vi har lugna djur, men sen kan allting hända. De kan ju bli rädda.

Hästar som jobbar

Eric håller även på med western­ridning, och har idag fyra quarterhästar som han använder i arbetet med korna.

– Jag var i Montana och jobbade 1983. Då använde de häst och det var så intresset började. Sen har jag alltid varit intresserad av kor. Hästen följer ju kon som en bordercollie. När kon vänder, vänder hästen.

Han berättar att han tidigare tävlat i grenen cutting, vilket innebär att man ska skilja ut ett djur från en flock.

– Man motar ut några djur och släpper tillbaka de andra. När jag går till fots så gör jag likadant som med häst. Ska jag ha ut en tjur som jag sålt så gör jag så, att de som följer med får följa med och sen släpper jag tillbaka dem en efter en tills bara tjuren jag ska ha är kvar. Djuren är ju flockdjur, så de blir ju lugnare när man tar ut dem i flock. Det är samma om man ska seminera någon ko, råkar det följa med en eller två kor till så är det egentligen bara bra, då blir de lugna.

Vad är bäst med att använda hästarna i arbetet med korna?

– Jag tycker djuren blir lugnare. Det blir mer djur mot djur. Djuren uppfattar inte en som en fara, de ser mer hästen. Vi har ju ögonen mitt fram som vargar. Hästarna är ju mer på deras nivå.