Lantbrukets investeringar bromsas av låg lönsamhet
LRF gröna näringslivsindex för det fjärde kvartalet visar på att konjunkturen för de gröna näringarna försvagas, och att det finns stora skillnader mellan branscherna.
Index för växtodling är på den lägsta nivån sedan slutet av 2023. Trots en rekordskörd gör de låga spannmålspriserna att växtodlarna har det tufft. Även globalt finns det ett ovanligt stort utbud av spannmål vilket pressar ner priserna.
– För att stärka konkurrenskraften samt öka och säkra den svenska matproduktionen krävs det åtgärder som sänker kostnadsnivån. Men politiska åtgärder riskerar istället att exempelvis göra gödseln västligt dyrare i närtid. Att Sverige som ett av få länder valt att inkludera jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner i EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 ökar kostnaderna kraftigt utan tydliga klimatvinster. Samtidigt behövs det säkerställas tillgången till effektiva växtskydd och kraftigt minska de dyra viltskadorna som kostar lantbruket miljarder varje år, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande, i ett pressmeddelande.
På animaliesidan stiger istället index och bakom det ligger höga avräkningspriser, stark efterfrågan och låga foderkostnader. Dock är detta en kategori där stora investeringar skulle behöva göras.
Stora investeringar behövs
Enligt LRF samlade uppskattning behöver investeringarna i de gröna näringarna öka med närmare 5 miljarder per år för att täcka det ackumulerade underskottet och leva upp till målen i Livsmedelsstrategin 2.0. Plus investeringar i den gröna omställningen på cirka 5 miljarder årligen under 15-20 år. Detta innebär att branschen skulle behöva växla upp till cirka 20-25 miljarder i årliga investeringar.
– Bankernas statistik över utlåning pekar i samma riktning. Sedan 2022, då räntorna steg snabbt i spåren av invasionen av Ukraina, har utlåningen minskat markant. Vilket vittnar om anpassningsförmåga, men också om att investeringar skjuts på framtiden när riskpremien ökar. Trots politiska målsättningar om ökad livsmedelsproduktion finns ännu få tecken på det trendbrott som skulle krävas för att fördubbla investeringarna på 15 års sikt, säger Palle.
Fakta: Sammanfattning av delbranschindex
Växtodling: Lägsta nivå sedan 2023
Index för växtodling sjunker till 78 (98,9 Q4 2024), den lägsta nivån sedan slutet av 2023. Trots rekordskördar, den största på 40 år enligt Jordbruksverket, är lönsamheten svag. Mycket låga spannmålspriser, orsakade av överskott och stora lager både i Sverige och globalt, pressar marknaden. Vete och korn drabbas hårdast, medan rapsen står sig bättre.
Trädgårdsnäringen: Stabil men pressad
Trädgårdsindex ligger kvar på 99 (102,1 Q4 2024). Produktionen har haft en god säsong men utmanas av importkonkurrens, höga insatskostnader och fortsatt brist på växtskyddsmedel. Bekämpning av plattmasken är kostsam och osäkerheten kring arbetskraftsförsörjning kvarstår.
Animalieproduktion: Stark trend fortsätter
Animalieindex stiger till 112 (107,8 Q4 2024) och bekräftar den positiva utvecklingen under 2025. Höga avräkningspriser, stark efterfrågan på svenskt kött och mjölk samt låga foderkostnader stärker lönsamheten. Den begränsade tillgången på nötkött driver upp priserna och gynnar svenska producenter.
Skogsbruk: Kraftigt ras
Skogsbruksindex faller med över 23 enheter till 97,6 (121,2 Q4 2024), den lägsta nivån sedan 2020. Svag dollarkurs, exporttullar och en dämpad världskonjunktur pressar priserna på sågade trävaror och massa. Minskad avverkningsaktivitet och oro för restriktioner kring brukande av skogen försvagar framtidstron.
Framåt: Splittrade förutsättningar och behov av investeringar
Lantbruket går in i 2026 med stora skillnader mellan branscherna och ett tydligt behov av långsiktiga åtgärder för stärkt konkurrenskraft. Investeringsnivån måste öka för att nå Sveriges produktionsmål – men dagens lönsamhet räcker inte för satsningar i den omfattning som krävs.
Källa: LRF










