Hamnar naturbrukselever i kläm mellan kött och klimat?

Upplever naturbrukselever att det är jobbigt att köttproduktion ofta utmålas som en klimatbov? Det vill SLU och Naturbruksskolornas förening undersöka i ett nytt projekt.

Projektet med namnet Naturbrukselever i kläm drivs av SLU tillsammans med Naturbruksskolornas förening, och finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning. Charlotta Rydberg, kanslichef på Naturbruksskolornas förening, berättar att projektet har två syften.  Det första är att man vill undersöka och stärka naturbrukselevers sociala hållbarhet, kopplat till samhällets mål om matproduktion och miljöfrågor.

– Där har vi tänkt att det kanske inte är så himla lätt att vara ung lantbrukselev, när lantbruket hela tiden framställs som boven till allting. När det är något som man själv brinner för, så ser man att ”oj det här som jag tycker är så kul, det verkar som att resten av världen tycker att det är ett stort problem”. Där vill man undersöka om det stämmer, men också hitta vägar att stärka och stötta de här eleverna.

Det andra syftet är att öka naturbruksskolornas kunskap och förståelse för hur de kan stärka och stötta sina elever i kunskaper kring självförsörjningsgrad, klimatpåverkan och biologisk mångfald. Samt deras förmåga att diskutera med omvärlden kring de här olika delarna, så att man rustar eleverna i att förklara hur det fungerar.

– Om man stöter på någon som säger att man absolut inte får äta kött, då ska man ha ett litet batteri med bra argument så man kan stå upp för att “så här tycker jag”. Men också den här förståelsen för att alla inte kommer tycka samma.

Enkäter och intervjuer

I projektet samarbetar man med ett tiotal lantbruksskolor, som får testa två olika material, ge feedback och även vara med på djup­intervjuer. Det kommer även skickas ut en enkät till alla naturbrukselever i Sverige.

– Enkäterna kommer innehålla frågor om hur eleverna ser på sin soc­ia­­la hållbarhet i relation till samhällets mål kring matproduktion och miljöfrågor. Sen kanske inte en gymnasie­elev har koll på vad som menas med social hållbarhet, men kanske mer vad man har för tankar om självförsörjningsgrad, klimat­påverkan och biologisk mångfald, säger Charlotta och tillägger:

– I djupintervjuerna kommer fokus även ligga på den här målkonflikten, och om och i så fall hur jobbigt eleverna upplever att det är att vissa tycker att köttproduktion är en bov.

Värderingsövningar

Eleverna kommer även få jobba med materialet Meat the four futures, som tagits fram av SLU Future Food. Materialet har inom projektet översatts till svenska, och fått titeln ”Köttet och jag – fyra framtider”.

– Då har man tagit fram framtid 1 – effektivt kött, framtid 2 – äta mindre kött, framtid 3 – alternativt kött och framtid 4 – inget kött. Sen är det lite olika värderingsövningar som eleverna ska reflektera över, exempelvis att om vi har alternativt kött, hur blir det då med den biologiska mångfalden, olika hälsoaspekter och matkultur och så vidare.

Eleverna kommer även få testa Klimatspelet, och Charlotta berättar att forskarna Christina Lundström och Jenny Höckert, som håller i projektet på SLU, har som plan att vara med i klassrummen när eleverna spelar spelet.

– För att se hur det fungerar och om eleverna upplever att det är svårt.

Vad hoppas ni uppnå med det här projektet?

– Många av dem som läser lantbruk är ju framtidens arbetskraft, och de kommer möta de här utmaningarna än mer än vad vi som är aktiva i branschen i dag gör. Kan man då redan på gymnasienivå rustas för de här utmaningarna, så är det ju toppenbra. Jag tänker också att desto fler vi är som kan hjälpa till att förklara fördelarna med svenskt lantbruk  för vem som helst som man möter i sin omgivning, så är det kanonbra. Jag tror det är många som inte vet hur det funkar, eller vad som är fördelarna med svensk produktion. Så vi hoppas på att fler ska känna sig trygga i den rollen.

Charlotta lyfter även att man vill göra SLU mer synligt för naturbrukseleverna.

– En del av vår verksamhetsplan är att fler från naturbruksgymnasierna ska välja att läsa vidare på SLU. Så därför är det viktigt och bra att vi kan samverka med SLU och att SLU finns närvarande i utbildningen på gymnasierna så att fler kan få upp ögonen för möjligheterna att plugga vidare. Sen såklart också att de ska komma tillbaka och jobba som yrkeslärare i slutändan, då är vi nöjda. Fler naturbrukselever, fler SLU-elever och fler yrkeslärare, skrattar Charlotta.