Forskare har kartlagt hur kväve rör sig mellan olika sektorer

Kväve rör sig mellan olika sektorer så som jordbruk, energi, industri och avfall, men två tredjedelar hamnar i atmosfären eller i vattendragen. Nu föreslår forskare ett nytt system för att bättre nyttja kvävet.   

Kväve är nödvändigt för livet på jorden, men ett överskott kan orsaka övergödning och skador på ekosystemen. Det påverkar även människors hälsa och bidrar till global uppvärmning. Och nu har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet kartlagt hur mycket av kvävet som blir ”bra kväve” som gör nytta genom att det tas till vara i exempelvis livsmedel och hur mycket som blir ”dåligt kväve” när det hamnar i vattendrag eller atmosfären.

– Vi har räknat på allt och lite till. Vi började med jordbruket och har sedan fortsatt med andra områden. Jämfört med allt kväve som årligen kommer in i landet hamnar knappt en tredjedel i produkter det var avsett för. Resten blir till luft- och vattenföroreningar, eller i bästa fall ”bara” förlorat som icke-reaktiv kvävgas tillbaka till atmosfären. Just den här helheten tror jag inte man har lyckats sammanställa förut i Sverige, säger Filip Moldan, forskare och rapportförfattare på IVL, i ett pressmeddelande.

Tar bara tillvara en tredjedel

I studien har forskarna även kommit fram till att en stor del av Sveriges luft- och vattenföroreningar är gränsöverskridande och att kvävet rör sig mellan olika sektorer, så som jordbruket, energi, industri och avfall. Enligt forskningsinstitutet talar det för ett behov av internationellt samarbete där nationella ”kvävebudgetar” kunde utgöra ett viktigt faktaunderlag. För att få ner andelen ”dåligt kväve” krävs enligt forskarna även ett större cirkulärt nyttjande och där spelar jordbruket en viktig roll.

– Det omsätts stora mängder av reaktivt kväve för att få matproduktionen, transporter, energiförsörjningen och andra viktiga delar av vårt samhälle att fungera. Att minska kväveförluster till miljön till noll kommer inte att gå, men dagens situation där vi tar vara på bara en tredjedel av det reaktiva kvävet är inte tillfredställande. Andelen av reaktivt kväve som ingår i cirkulär nyttjande, där till exempel samma molekyl som blev en del av vår mat så småningom återvänder till åkern, måste långsiktigt öka. Att kartlägga var de stora kväveflödena, och de stora kväveförlusterna, finns hjälper i den processen, säger Filip.