Dags att ta tag i SAM-ansökan för 2026

I dag, den 5 februari, öppnar årets SAM-ansökan. Ulrica Broström, som jobbar med SAM-ansökningar på Fyrklövern, berättar mer om nyheter för året och vad som kan vara bra att tänka på vid sin ansökan.

En nyhet för i år är det ettåriga vallstödet, som går att söka i områden som ligger utanför kompensations­stödet.

– Det har funnits vallstöd att söka förut i de här områdena. Men det här är mer anpassat till verkligheten, så det ska vara enklare att söka än det förra. I förra stödet var det krav på att vallen skulle ligga tre vintrar, vilket var lite svårt att hålla reda på. Men nu är det ettårigt, och vallen ska vara etablerad året innan man söker stödet. Sen ska den antingen skördas eller betas av ordentligt, och så får man bryta vallen i oktober. Det är lite olika datum beroende på var man bor, säger Ulrica.

Vad gäller stödet för blommande åker och fältkant, har ett tak införts för hur stor areal man kan söka för.

– Det taket är max tio hektar, och utöver det kan man söka för 20 procent av resterande areal. Men man kan inte söka för full areal längre, säger Ulrica och tillägger:

– Ett tips är att om man tänkt söka stöd för blommande åker eller fältkant så bör man se till att man får tag på utsäde, för det kan ibland ta slut.

Hela landet

Nytt är också att från och med i år gäller grundvillkorselement i hela landet.

– Det är ett antal län som inte haft det innan, men som har dessa krav nu. Dessa kommer ligga i SAM-internet, då Jordbruksverket har ritat in de grundvillkorselementen som finns på din fastighet, säger hon och tillägger:

– Det gäller att verkligen kolla sina kartor i SAM-internet, och se vad man har för grundvillkorselement. Man kan också behöva rita om skyddszonerna.

Grundvillkorselement är exempelvis öppna diken, som är minst 50 centimeter breda och har ett medeldjup på 30 centimeter, samt stenmurar som ligger på eller mellan åkermark. Det är även vattensamlingar i åkermark, som är minst 1 000 kvadratmeter stora och har en vattenspegel hela året, samt solitärträd.

–  Det är lövträd som har en krona på minst fem meter i diameter. De ska också vara omgivna av åker, och ligga minst tio meter från åkerkanten. Har man ett sådant träd måste man lämna en två meter bred skyddszon runt.

Både stenmurar och öppna diken omfattas även av andra krav, som gör att de inte får flyttas eller läggas igen hur som helst. Men det som blir nytt i dessa områden är att åtgärder kommer påverka ditt gårdsstöd.

– Lägger du igen ett öppet dike eller river en stenmur så får du avdrag på ditt gårdsstöd. Det har du inte fått förut. Då har det varit andra bötesförfaranden.

Därutöver är det i SAM-ansökan för 2026 även några mindre förändringar, som att en del femåriga åtaganden blir treåriga och att kompensationsstödet höjs inom vissa områden. Det har även skett en förändring gällande grundvillkoren om växtföljd, styrt av hur många hektar man har.

– Vi har krav i vårt grundvillkor på att vi ska ha en växtföljd, alltså att vi måste byta gröda efter ett visst år. Nyheten nu är att man i stället kan uppfylla kravet via så kallad gröddiversifiering vilket innebär att man odlar flera olika grödor på sin areal.   

Osäkerhet kring mjölkkorna

Något som också är nytt för i år, och som det i dagsläget finns en del osäkerheter kring, är djurvälfärdsersättningen för mjölkkor där det nya betesstödet ska inkorporeras. I dagsläget går det inte att söka djurvälfärdsersättningen, utan den kommer öppna vid ett senare tillfälle. När vet man inte ännu.

– Det tycker vi är lite så där. Risken är att det kan bli uppskjutet att få pengen, och det blir även en sak till för lantbrukaren att ha koll på om man inte kan söka det samtidigt som det andra.

Ulrica säger också att hon inte tycker det är optimalt att betesstödet hamnade just under djurvälfärdsersättningen.

– Vi har redan problem med att alla inte kan söka djurvälfärdsersättningen för mjölkkor, för det ställer krav på att man ska anlita certifierad klövverkare vilket det är brist på. När de nu lägger in betesstödet i den här, så kan de inte komma åt det stödet heller. Men jag tänker att det här är nog något de tittar på, det kanske är en form av nödlösning i år.

Tänk på

Inför sin ansökan lyfter Ulrica ytterligare några saker som kan vara bra att tänka på. Om man har djur är det, enligt Ulrica, viktigt att försöka beräkna sitt djurantal så noga som möjligt – att utgå från CDB och göra en prognos för slakten.

– Så man får så rätt djurantal som möjligt när man gör sina beräkningar. För kompstödets gränser är knivskarpa, och det kostar ganska mycket pengar att hamna på fel sida. Så var noga med att verkligen rapportera korrekt i CDB, för ett felrapporterat djur räknas inte med som underlag till kompensationsstödet.

Har man tänkt söka den ettåriga ersättningen för vårbearbetning, så tipsar Ulrica om att tänka igenom om jorden verkligen lämpar sig för vårplöjning.

– Men också att man är återhållsam med arealen. För våren går ofta fort, och vädret kan vara väldigt nyckfullt. Så att tvingas ut för att plöja när det inte är tjänligt, det riskerar att förstöra markstrukturen, vilket i sin tur ger sämre skörd och en negativ effekt gällande att minska växtnäringsförluster.

Jordbruksverket kan ändra

Något annat som skiljer nu mot tidigare, är att Jordbruksverket jobbar med kartorna under hela säsongen.

– De uppdaterar exempelvis skifteskanter och slår ihop block.

Det gör att om man ska gå in och göra en ändring i sin SAM-ansökan, exempelvis ändra gröda, så behöver man vara lite extra uppmärksam.

– Man bör kolla så att Jordbruksverket inte har gjort andra ändringar som man behöver hantera innan man skickar in på nytt. Det händer ganska ofta att man behöver justera fler saker än det man har tänkt när man gör sin ändring.

”Alla stöd är villkorade”

Som avslutning lyfter Ulrica att det är viktigt att komma ihåg att alla stöd man söker är villkorade, och att man efter ansökan behöver leva upp till de här villkoren.

– Det är lätt att kryssa i olika stöd i SAM-ansökan, men sen gäller det att komma ihåg vad man har åtagit sig, säger hon och tillägger:

–  Med jämna mellanrum märker man en liten nedgång, att stöden har funnits ett tag och att man kanske börjar slarva lite. Då är det tråkigt när kontrollanten kommer. Så man får verkligen se till att man exempelvis gör en stallgödselanalys i samband med att man rör upp brunnen, och att man kollar så att de skiftena man söker för precisionsodling på verkligen är markkarterade. Även att man kollar så att beräkningarna som krävs för växtodlingsplanen verkligen finns där och om det kanske är dags att göra en ny växtnäringsbalans. Växtnäringsbalanser som är gjorda innan 2024 behöver uppdateras i år, för alla som söker precisionsodlingsstödet.

Att se över sina skydds­zoner är ett annat medskick.

– De har funnits med i många år, och vissa börjar bli ganska gamla. Så det är viktigt att gå ut och titta – hur ser växtligheten ut? Håller de fortfarande de antal meter från vattendraget som du har sökt för i ansökan?