Eko växer i Europa men inte i Sverige
Enligt ny statistik från Research Institute of Organic Agriculture (FiBL) uppgick försäljningen av ekologiska livsmedel i europeisk detaljhandel till 58,7 miljarder euro under 2024, vilket motsvarar en tillväxt på 4,1 procent.
Under 2024 var Tyskland Europas största ekomarknad med en försäljning på 17,0 miljarder euro, följt av Frankrike (12,2 miljarder euro) och Italien (5,2 miljarder euro). Schweiz utmärker sig med världens högsta konsumtion per capita, 481 euro per person, och den högsta ekologiska marknadsandelen (12,3 procent) av den totala livsmedelsförsäljningen.
Men i Sverige minskar den ekologiska andelen i matbutikerna. Det skriver Organic Sweden. Förra året, efter flera års nedgång, låg ekoandelen på 3,7 procent. Charlotte Bladh André, vd på Organic Sweden, skriver till Jordbruksaktuellt att utvecklingen i Sverige beror på flera faktorer. Bland annat har perioden med hög matinflation ökat kundernas prisfokus, samtidigt som handeln i stor utsträckning prioriterat lågpris framför mervärden.
Foto: Organic Sweden
Borttagna mål
”Till skillnad från många andra europeiska marknader saknar Sverige dessutom en tydlig struktur av fristående butiker, som i flera länder bidrar till att stabilisera efterfrågan på ekologiskt.”
Charlotte skriver vidare att de politiska styrsignalerna för ekologiskt samtidigt försvagats. Målet för ekologiskt har tagits bort ur livsmedelsstrategin och Sverige saknar fortfarande en nationell Organic Action Plan.
”Våra konsumentstudier visar dock inga tecken på att svenskarna tappat intresset för hälsa och hållbarhet och de mervärden som ekologiskt står för”, skriver hon.
Vad måste göras för att vända trenden?
”Erfarenheter från länder med stabil eller växande ekomarknad visar att utvecklingen påverkas av samspelet mellan politik, marknadsstruktur och handel. Tydliga och långsiktiga politiska mål samt förutsägbara villkor är centrala faktorer”, skriver Charlotte.
För Sveriges del handlar det enligt henne om att skapa långsiktighet genom en nationell strategi för ekologiskt. Samtidigt anser hon att ekologiskt åter behöver bli prioriterat i handeln så att konsumenten kan hitta ekologiskt i alla kategorier, bli påminda om ekologiskt i hyllan genom tydlig och enkel kommunikation, samt att ekologiska produkter också drivs på kampanj.
Krångliga regler
Nyligen sade Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel, att ekoförsäljningen hämmas av krångliga regelverk och administrativa krav som begränsar mindre butikers möjligheter att erbjuda ett brett ekologiskt sortiment, bland annat av vad gäller lösviktsförsäljning av ekologisk frukt och grönsaker. Enligt Charlotte har EU gemensamma regler kring lösviktsförsäljningen. Men tillämpningen kan skilja sig mellan medlemsstaterna.
”Och i Sverige har Livsmedelsverket under senare år skärpt uppföljningen på området, vilket kan ha påverkat butikernas kostnadsbild”, svarar Charlotte men berättar att det pågår diskussioner på EU-nivå om möjliga förenklingar.
Varför växer ekologiskt i andra länder?
”Skillnaderna mellan Sverige och flera växande ekomarknader handlar i hög grad om struktur och prioriteringar. Danmark är ett tydligt exempel där politiken satt långsiktiga mål för ekologiskt och etablerat en nationell Organic Action Plan. Parallellt har handeln haft en aktiv roll i att utveckla och driva eko. Ekologiskt är ”folkligt”, det är eko för alla”.












