Henrik ser potential i virtuella stängsel

På Gäversnäs gård utanför Flen driver 33-åriga Henrik Zetterqvist ekologisk nötköttsproduktion. Han lägger mycket tid på att hitta och restaurera betesmarker i skogsområden och på gamla ängsmarker. I det här arbetet hoppas han att virtuella stängsel skulle kunna vara en bra metod för att slippa krånglig stängsling.

Henrik Zetterqvist är uppväxt på gården och har jobbat i företaget sedan han tog studenten. 2025 genomfördes ett generationsskifte och Henrik tog över efter sin pappa. Förr fanns det mjölkkor på gården, men 1991 gick man över till Krav-certifierad nötköttsproduktion.

– Tanken är att vi ska föda upp stutar. Men det är problem att få tag i Krav-kalvar just nu. Därför fyller vi nu på med både köttraskvigor och mjölkraskvigor – egentligen det vi kan få tag i. Vi har även börjat att betäcka lite djur. Så vi har skaffat en egen tjur för att dra igång lite försiktigt med dikoproduktion, berättar Henrik.

Runt gården finns en hel del betesmarker.

– Vi bor på en halvö vid Båven, runt sjön finns det flera större gårdar som inte har egen djurproduktion, men fortfarande vill hålla betena öppna. Så vi hjälper till att beta. Det är lite olika upplägg. Vissa hyr djur av oss och vissa arrenderar vi beten av. Sedan har vi även en hel del egen betesmark och jag försöker öka upp den genom att plocka fram gamla ängar och träda som har blivit bortplockade under omställning 90.

Prova tekniken

En positiv sak i arbetet med att restaurera betesmarker det sista året har varit priset på bränsleveden.

– Så gemensamt med stöd från länsstyrelsen och priserna på skogen så har man kunnat ta ner en hel del gammal sly och ta fram gammal betesmark. Som man förhoppningsvis ska kunna klassa in igen.

Och det är just i det här arbetet med bete på lite otillgängliga marker som Henrik är intresserad av att testa virtuella stängsel. Han hörde om konceptet för två till tre år sedan, men trodde inte att det skulle gå så fort att få det godkänt i Sverige.

– Det är en relativt oprövad teknik här. Jag hoppas det ska fungera, men exakt hur bra det är återstår att se. Jag tänker inte ha alla djur i systemet. Utan vissa djurgrupper som man kan använda på de ställen där man vill ha extra beten. Och sedan kanske man bygger på det mer och mer.

Extra beten

I år kommer Henrik att så in 30 hektar fånggrödor. Något som teoretiskt skulle kunna bli foder om det behövs. Men tanken är främst att ha det som extra bete efter 10 oktober, om höstens väder tillåter. Där tror Henrik att det kan passa med virtuella stängsel.

– 30 hektar tar tid, pengar och resurser att stängsla in, för att sedan plocka ner efter typ två veckor när det ska plöjas. Och är det något ställe där det är jätteblött och tråkigt så kan man stänga av den delen i appen, så att djuren inte går där.

Enligt Henrik beror det säkert mycket på gårdens förutsättningar om det passar med virtuella stängsel.

– Vår gård ligger på en halvö och så har vi också väldigt mycket betesmarker runt andra sjöar. Då finns det alltid tillgången till vatten. Det som kan vara svårt är snarare att få dit elen och att det kan bli för krångligt att hägna in.

Hitta djuren

En annan fördel med virtuella stängsel som Henrik ser är att man enkelt ska kunna lokalisera djuren. Särskilt när de är på stora beten i skogsbackarna där det finns många ställen att gömma sig på, kan det ta tid att hitta djuren. Och att få koll på djurens beteende, om någon är halt till exempel.

– Men framförallt är det fördelen att slippa ha staket i gammal skogsmark och att kunna binda ihop olika beten som är lockande. Man blir nog mer flexibel i sin betesdrift. Nu har jag inte provat ännu. Men jag har en tanke om att det ska kunna gå.

Ytterligare en fördel som han ser är att det skulle kunna vara ett hjälpmedel vid extrema torrsomrar för att enkelt kunna göra tillfälliga beten.

 – När det är kris har man ingen lust att stå och stängsla. För då är det så mycket annat som ska göras. Men om man kan använda ett sådant här system för att nyttja alla resurser man har så finns det en vinning i det.

Vad ser du för utmaningar?

– Det finns alltid utmaningar med teknik, det kan strula och det vet man inte på förhand. Och jag har ju inte använt det ännu. Så jag vet inte hur det blir.

En annan utmaning skulle kunna vara privatpersoner som ringer om att djuren är på rymmen i tid och otid.

– Jag tänker att jag kommer använda det på ganska isolerade ställen där det inte rör sig så mycket människor.

Det sista rör rovdjuren.

– Vi har en hel del varg runt omkring oss. Jag kommer börja hemma nära gården. Så jag har koll och ser att det funkar. Sedan får man jobba sig ut på de andra ytorna där det kanske är mer rovdjurstryck och mer enskilt.  Nu har vi inte haft några direkta angrepp på nötkreatur här. Men däremot har de varit inne i en del kohagar och stökat runt.

Virtuella stängsel stängs av om systemet misstänker att djuren flyr på grund av rovdjur.

– En positiv sak då är att man har gps på dem. Skenar de så bör man kunna hitta dem enklare. Våra vanliga staket håller inte en varg ute heller, så på så sätt är det ju ingen skillnad.

Arbete kostar

När det kommer till val av leverantör har Henrik främst varit i kontakt med No Fence.

– Men inga halsband är beställda, det känns som att det är ett tag kvar till det är betessläpp när det är -18 och snö ute. Men jag sitter och följer utvecklingen hela tiden och har haft lite kontakt med No Fence. Så får vi se vad det mynnar ut i.

Det är inte en billig investering. Men det är inte jättebilligt att gå och sätta staket heller, menar Henrik.

– Speciellt för de här special betena som jag tänker göra. Med virtuella stängsel tänker jag att man kan få loss en del tid och energi och spara in på framförallt arbetstid.

Betesstöden kan också täcka in en del av kostnaderna för halsbanden tror Henrik.

Vad tror du om virtuella stängsels framtid i Sverige?

– Jag tror att det är många som är intresserade av det. Om det funkar bra och kostnaderna inte blir allt för stora så kan det nog vara ett hjälpmedel för många. Men det beror helt på personen och vad man vill lära sig, engagera sig i och sedan också hur gården ser ut.

Men Henrik menar att de flesta inom lantbruket ändå är överens om är att det finns dåligt med arbetskraft och tid.

– Så att frigöra de här veckorna på våren till att göra annat än att stängsla. Det är klart att det skulle kunna underlätta för många, tror Henrik och fortsätter:

– Men har man sina beten precis runt gården och går man runt och stängslar, dricker kaffe och tycker att det är ganska mysigt varje vår; ja, då kanske man inte tycker att det här behövs och att det är en stor kostnad. Men ser man det som jag, att det alltid finns nya beten eller nya ställen som man kan få in i betesdriften, då kanske man ser mer potential i det.