Krig som kräver matematik
Kostnader som rusar kräver intäkter som hänger med. Kriget i Mellanöstern kastar oss in i en kostnadskris för drivmedel och kvävegödselmedel. Med bara dagar eller veckor kvar till vårbruket ställs höga krav på företagsledning och mod.
Kalkylerna för svensk växtodling visade för de flesta grödor dålig lönsamhet redan innan USA och Israel inledde attackerna mot Iran. När detta skrivs, den nionde mars, har oljepriset gått upp drygt 50 procent och naturgaspriset betydligt mer.
Med mycket dyrare diesel och kväve är även färska kalkyler irrelevanta. Nu gäller det att snabbt räkna om och våga ta beslut.
Tror du på grödpriser som kompenserar för kostnadsökningarna? Ska vi rent av få ett generellt råvarurally som dubblar spannmålspriserna upp till nivåerna vi såg vid utbrottet av kriget i Ukraina?
Vid utbrottet av kriget i Ukraina steg spannmålspriserna enormt, men det varade inte länge. Bara de med en aktiv säljstrategi och mod att vara nöjd med de priserna, fick ta del av toppen.
Hittills har spannmålspriserna bara stigit marginellt. Just idag visar kalkylerna att många bör överväga att inte odla mat i år, att spara förnödenheter, låta maskinerna vila och ta andra uppdrag i år. Förutsättningarna är dock högst individuella: Är stora delar av maskinkostnaderna fasta? Är markkostnaden en fast kostnad? Finns det alternativ med mer lönsam sysselsättning för dig och din personal?
Men redan när du läser detta kan förutsättningarna vara helt annorlunda, spannmålspriserna kan ha stigit och/eller energipriserna fallit tillbaka. Det är inte lätt att ta beslut nu.
Sverige har inte beredskap för detta. Det har vi i de gröna näringarna påtalat länge. Förhoppningsvis sprider sig inte kriget utanför Mellanöstern och då kan vi än en gång komma undan med vår strategi att importera även essentiella varor vi behöver. Bara onödigt stressade och fattiga.
Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar, sa i lördagsintervjun i P1 den sjunde mars att Sverige och svenska folket behöver vara förberett på ett krig som kan pågå i tre år.
Med insikt i beredskapen för de gröna näringarna och utgångspunkten att vi inte har någon produktion eller beredskap alls för vissa viktiga insatsvaror, eller ens självförsörjande på mat i fredstid, känns det väldigt avlägset. Som enskild lantbrukare kan du göra mycket för att minska sårbarheten på din gård.
Spannmålspriserna och vissa insatsvaror är något som går att påverka i begränsad mån, speciellt på kort sikt.
I turbulenta tider är det mycket viktigt att känna sina möjligheter och begränsningar. Vad tror du om kostnaderna och intäkterna och vilka risker har du råd att ta? Krig kräver matematik.
Stefan Ljungdahl
