Mindre växtskyddsmedel och bearbetning med integrerade strategier

I ett pågående projekt lett av RISE utvecklas integrerade strategier för att få bukt på fleråriga ogräs. Bland annat används rotskärare för att både minska användningen av jordbearbetning och växtskyddsmedel.

Det fyraåriga projektet IWM-CA drivs av RISE i samarbete med SLU, HIR Skåne, två lantbrukare och norska partners. Fokus ligger på bevarandejordbruk (conservation agriculture) och plöjningsfri ekologisk odling. Anledningen är att det enligt RISE är svårt att bekämpa fleråriga ogräs inom bevarandejordbruk utan att använda växtskyddsmedel som glyfosat/Round-Up samt inom ekologisk produktion utan intensiv jordbearbetning.

– Projektet handlar därför om att kontrollera flerårigt ogräs, med minimal jordbearbetning och med liten eller ingen användning av växtskyddsmedel. Vi kommer också kolla på effekten av att använda rotskärare i växande vall mot olika fleråriga ogräsarter, säger Björn Ringselle, forskare på RISE, på ett webbinarium.

Av rotskärarna finns två prototyper, som är utvecklade av Kverneland. Den ena är en vertikalskärare som kan nå ner till 12 centimeters djup, som är utvecklad för ogräs med grunt belägna rot- eller stamutlöpare, som exempelvis kvickrot.

Den andra är en horisontalskärare som kan nå 30 centimeter ner.

– Den kan påverka både åkertistel, som skjuter skott från rötter djupt ner, samt kvickrot och åkermolke som är närmare ytan.

Bra effekt

Björn berättar att man testat vertikalskäraren tidigare, både innan sådd och i en växande gröda. Bland annat i en mellangröda.

– Vi såg att den hade bättre effekt mot kvickrot när vi använde den i växande gröda. Det hade också positiv effekt på grödan, säger han och fortsätter:

– I försök har vi sett att när man kombinerar vertikalskäraren med horisontalskäraren, eller annan jordbearbetning, så får man bra effekt mot kvickrot eller åkermolke.

Även horisontalskäraren har testats tidigare, och visat god effekt på både kvickrot, åkermolke och åkertistel utan att öka näringsutlakning och jorderosion.

– En väldigt intressant sak för både horisontal- och vertikalskäraren är att du kan kombinera dem med mellangrödor. Mellangrödan kan ta stryk av detta, men förhoppningsvis tar ogräset ännu mera stryk, säger Björn och tillägger:

– En del försök visar att kombinationen horisontalskärare och mellangröda kan ha en lika god effekt mot åkertistel som vårplöjning.

Rotskärarna kan även bidra med en viss jordluckringseffekt, en aspekt som också kommer att studeras i IWM-CA.

– Det kan vara viktigt i system där man i princip slutat med djup jordbearbetning, eftersom jorden då gärna blir för kompakt.

Utan att störa jordprofilen

En av lantbrukarna som är med i projektet är Philip Hedeng, som tillsammans med sin far driver Heagårds Egendom utanför Halmstad. På gården lämnade de plogen runt 2006, och 2016 valde de att satsa på conservation agriculture.

– Det tycker vi har fungerat bra så här långt, men timing är viktigt och blir det packningsskador kan mekanisk luckring behövas för att reparera det.

Philip säger att eftersom man valt den odlingsmetod man gjort, behöver man använda kemiska växtskyddsmedel för att hantera ogräs och man städar rent inför varje gröda med glyfosat. Men för att minska användningen jobbar man med konkurrenskraftiga grödor och mellangrödor.

Philip berättar att de kom in i projektet då RISE ville testa redskapet i deras odlingssytem.

– Vi tycker att det kan vara intressant att väva in ett redskap som detta som både kan ha effekt mot vissa ogräs och luckra eller lufta jorden utan att blanda runt den. Men vi kan ännu inte säga om effekterna blir de vi hoppas på.

Tre strategier

På gården är försöket upplagt i ett storparcellsförsök.

– Vi kör tre olika strategier, och flera upprepningar av samma strategi. Varje ruta ligger på samma ställe i tre år, och är med i vår befintliga växtföljd, berättar Philip och tillägger:

– Första året hade vi åkerböna. Nu är det höstvete och nästa år blir det en vårgröda, eller höstraps beroende på lite andra omständigheter.

Den första av de tre strategierna innebär att de kör samma upplägg som vanligt i sin växtodling. Den andra innebär också att man kör på samma strategi, men att man kör med rotskäraren inför etablering av gröda eller när det passar. Den tredje och sista innebär att man utesluter glyfosaten.

– Det är för att se hur långt vi kan komma med den här reducerade herbicidanvändningen. Då kör vi först med rotskäraren och sen följer vi upp med tallriksredskap för att göra en ytlig bearbetning för att få bort de frögrodda ogräsen. Det är ett system som fungerar ganska bra.

Försöket startade 2025 och kommer att pågå under fyra år. En doktorand från SLU kommer att ansluta till projektet från 2026 för att studera effekten av rotskärning av tistel i etablerad vall.