Tidigare snösmältning ger lägre grundvattennivåer över tid

I Sverige sker snösmältningen allt tidigare till följd av kortare och mildare vintrar. Det leder till lägre grundvattennivåer och minskade vattenflöden i vattendrag.

– Vi ser tydliga förändringar: vintrarna blir kortare och torrare, och det påverkar hur mycket vatten som lagras i landskapet, säger Hjalmar Laudon, professor vid SLU, i ett pressmeddelande.

Vattennivåerna i vattendragen styrs i hög grad av mängden nederbörd och när den kommer på året och när vintern förändras påverkas hela systemet. Utvecklingen märks i hela landet men går som snabbast i Mellansverige.

Det är under vintern när vegetationen inte tar upp något vatten som nederbörden kan lagras i marken och fylla på grundvattenmagasinen. Men när både snömängderna minskar och avsmältningen infaller tidigare förändras balansen. Mindre vatten hinner lagras vilket leder till lägre grundvattennivåer på sikt.

– Vintern är central för att bygga upp vattenreserver som sedan ska räcka under sommaren, både för växter och för vattenflöden i bäckar och åar, säger Hjalmar.

Under sommaren har nederbörden en annan effekt än snön på vintern. Det avdunstar oftast snabbt eller tas upp av växtligheten och bidrar generellt lite till grundvattnet. Vid torra somrar är ekosystemen därför extra beroende av att vatten har kunnat lagras under vintern.

Vattendrag som påverkas

Ett exempel på ett vattendrag som påverkats av förändringen är Fyrisån i Uppsala. Åns flöde är kopplat till stora grundvattenmagasin som byggs upp långsamt.

– Vintern är viktig även för Fyrisån. Samtidigt påverkas ån av markanvändning, som jord- och skogsbruk, samt av stadsutveckling och dränering uppströms, säger Hjalmar.

Fördröjda effekter

I exempelvis Vindeln förkortas vintern med omkring två dagar per år och i Uppsala med cirka en och en halv dag per år. Men effekterna som uppstår har en viss fördröjning.

– Det vi ser i dag är resultatet av förändringar som började långt tidigare. Det betyder att dagens utveckling riskerar att fortsätta påverka vattenresurserna länge framöver, säger Hjalmar och menar att det finns skäl till oro.

– Om vintrarna fortsätter att försvagas får vi på sikt betydligt mindre vatten i landskapet, vilket kommer att vara besvärande.