”Det blir störningar i hela kedjan”
Karin Dahlqvist driver kycklinguppfödning på Möllehall gård i östra Blekinge. Tidigare i år var hennes gård en av dem som drabbades av bristen på kläckägg.
Vid årsskiftet hade Karin en planerad insättning av nya kycklingar i stallarna. Men till följd av utbrott av fågelinfluensa hos flera kläckäggsproducenter, fanns det helt enkelt inte tillräckligt med djur att sätta in.
– Det påverkade oss mycket. Det blev stopp i vår produktion och det fick ekonomiska konsekvenser. Det blev inga intäkter men de fasta kostnaderna som lån, personal och underhåll fanns kvar ändå, berättar Karin.
Slakteriet lyckades få fram en del djur, men långt ifrån alla som var planerade.
– I de stallar som vi fick in kycklingar var det inte heller riktigt full beläggning. Vi fick ungefär 40 procent av de djuren som var planerade till oss från början.
Hur lång tid påverkade det er?
– Det var under en kull som vi fick ha en del tomma stallar. Sedan planerade slakterierna om vilket gjorde att man fick ha lite längre uppehåll och lite färre kycklingar men med högre målvikt. För att lösa det till en början så försökte de sprida ut tillgängliga kycklingar på det sättet.
Hur mycket pengar har ni förlorat?
– I och med att vi bara kunde ha i gång hälften av stallarna så tappade vi ungefär halva intäkten. I dag är ersättningssystemet utformat för dem som drabbas direkt av smittan. Men det som drabbar resten av kedjan faller lite utanför. Det påverkar mycket och det tar tid med den ekonomiska återhämtningen. Det är en osäkerhet, säger Karin och fortsätter:
– Det är frustrerande när man själv inte har någon smitta och ändå får ta en så stor ekonomisk smäll, när det uppstår tidigare i kedjan. Det blir så stora konsekvenser i och med att det inte finns någon ersättning för oss som drabbas indirekt, i nästa led. Det blir störningar i hela kedjan. Kläckerierna har inga ägg, vi har tomma stallar och slakterierna får inte in några kycklingar och tillgången i affären påverkas också, vilket i sin tur kan leda till ökad import. När en del faller påverkas alla.
Är det första gången ni påverkats?
– Vi har inte drabbats i den här utsträckningen tidigare.
Under våren har Karin fått en del kycklingar från danska kläckägg som kläckts i Sverige, men hittills inga kläckägg från andra länder. Att ta in kläckägg från länder utanför Norden har tidigare inte varit möjligt, eftersom det har inneburit en större risk då de inte har omfattats av den vanliga försäkringen. Men i och med att det blivit en tillfällig ändring i zoonosförordningen (1999:660) och att slaktkycklingproduktion nu under en begränsad tid ingår i den statliga salmonellaersättningen, är det möjligt för kläckerier att ta in kläckägg från andra länder utanför Norden.
Hur ser du på att ni nu är en del av salmonellaförsäkringen?
– Det är toppen! Det gör det möjligt att ta in kläckägg från andra länder och säkra tillgången på svensk kyckling när det behövs, som nu vid ett utbrott av fågelinfluensa. Det blir en trygghet för oss kycklingbönder också. Nu gäller det i ett år till en början. Men vi hoppas självklart på att det ska kunna bli permanent.
Hur känns situationen nu?
– Det känns så klart bättre nu när den här försäkringen har gått igenom. Men fågelinfluensan är en stor oro hela tiden ändå.
Hur jobbar ni för att undvika smitta?
– Vi har väldigt strikt smittskydd i stallarna. Vem som helst får inte komma in. Man byter kläder och skor två gånger. Man har hygiengränser när man kommer in i stallet och sen in till avdelningarna. Det är vi väldigt noga med. Men fågelinfluensan kan komma in ändå. Det går inte att skydda sig helt mot allt tyvärr.
Slaktkycklingproducenter får tillfälligt salmonellaskydd
Regeringen ändrar temporärt i zoonosförordningen (1999:660) och gör det möjligt att även slaktkycklingproducenter ska kunna få ersättning vid utbrott av salmonella.
Reglerna gäller de som producerar mer än 5 000 slaktkycklingar per år och ska gälla från 26 mars 2026 till och med 31 mars 2027.





-468x240.gif)











