”Sämre förutsättningar än inför 2018”

Under måndagen fick Skåne en hel del välbehövligt regn. Grundvattennivåerna är dock låga efter otillräcklig nederbörd under hösten och vintern. Läget är värre än vid samma tid 2018, enligt Länsstyrelsen Skåne.

Värst är läget i Skåne, men även Blekinge, Öland, Gotland och Småland riskerar att bli drabbade av vattenbrist, enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning).

– Påfyllningen av grundvattnet har inte varit tillräcklig för att kompensera för 2025 års nederbördsunderskott i stora delar av Götaland och östra Svealand. SGU:s bedömning är att vi kommer att få se nivåer som ligger under, eller mycket under de normala för årstiden i dessa delar av landet även denna sommar, säger Calle Hjerne, grundvattenexpert på SGU, i ett pressmeddelande.

Finns risk för problem

Utgångsläget är sämre än inför torråret 2018. Den bedömningen gör Länsstyrelsen Skåne, som skriver i ett nyhetsbrev från mitten av april:

”Hittills har höst- och vinterregnen inte räckt till för att täcka förra årets nederbördsunderskott. De senaste tre månaderna har Skåne fått bara hälften av den normala nederbörden. Ännu är det ingen akut vattenbrist, men det finns risk för problem längre fram.”

”För dig som driver lantbruk eller livsmedelsproduktion kan det innebära svårigheter med bevattning, djurhållning och skördar. Nu gäller det att hålla koll på läget och planera för att hantera eventuella utmaningar.”, skriver Länsstyrelsen Skåne vidare.

”Än så länge är jag ganska lugn”'

Johannes Andersson är vd på Wanås Gods AB utanför Kristianstad i nordöstra Skåne. Lantbruket omfattar 450 mjölkkor, växtodling på cirka 1 450 hektar och omkring 300 hektar bete. Torkan har inte drabbat växtodlingen än, men de dåliga förutsättningarna oroar.

Hur torrt är det i era marker just nu?

– I går (11 maj) fick vi runt 20 millimeter. Det gjorde såklart nytta men vi är bönder och därmed aldrig riktigt nöjda, så vi vill fortfarande ha mer vatten, säger Johannes och fortsätter:

– Men det som jag tycker är läskigt är att vi inte har någonting med oss in i den här säsongen, till skillnad från tidigare år när vi hade bättre förutsättningar. Det gäller även skräckåret 2018 som alla refererar till. Nu kommer vi från en vinter med för lite nederbörd. 

Vilka grödor riskerar att drabbas hårdast?

– Vi tycker ju fortfarande att korna är motorn i verksamheten, så foder är prio ett. Vi har investerat i en del bevattning, med till exempel stammar och vattendomar, för potatis och morötter och annat vi odlar. Det kan man ju till viss del utnyttja även på fodersidan. Vi har grödor i växtföljden som tål de investeringarna och har du redan utrustningen och tryck i systemet i ett område med både grönsaker och vall, så är det ju ganska lätt att köra några drag med bevattningen på vallen också.

– Sedan är det väl en falsk trygghet på ett vis. Våra bevattningsmaskiner har en kapacitet på omkring 20 hektar och vi har drygt 400 hektar vall i växtföljden. Men jag vet inte, man sover ändå bättre på natten på något vis.

Jobbar ni med beredskap eller förebyggande på något annat sätt också?

– Att vara förberedd för mycket regn när det regnar genom dränering och vara förberedd för torka när det är torrt genom bevattning är en linje som vi har hållit de senaste åren. Sedan gör man inte allt på en gång, men en hel del pekar på att vi kommer att ha mer och mer nytta av det framöver.  Det är inte för inte som det är mer mjölkkor än växtodling i det här området. Det finns alltid risk för försommartorka och med vallen har man fyra chanser på sig, så det blir en riskspridning, säger Johannes Andersson.