Ekonomi och djurvälfärd går hand i hand vid slakt

Många ser fortfarande djurvälfärd som en kostnad. Men enligt den nyligen disputerade SLU-forskaren Josefine Jerlström kan investeringar i bättre djurvälfärd vid slakt också förbättra både arbetsmiljö, effektivitet och ekonomi.

– Det handlar i grund och botten om att om vi ska ha produktionsdjur, då måste vi också avsluta deras liv på ett respektfullt sätt.  Med ”vi” menar jag personalen på slakteriet, som har den absolut viktigaste rollen för djurskyddet vid slakt. De behöver vara trygga i sina arbetsuppgifter och ha rätt utbildning och rutiner. Då blir också arbetsmiljön bättre, vilket direkt påverkar djurskyddet, Jag var också nyfiken på om det går att koppla ihop ekonomi och djurvälfärd för att göra det bättre och lättare för slakterierna att fatta medvetna beslut, berättar husdjursagronomen Josefine Jerlström.

I vintras försvarade hon doktorsavhandlingen “Killing them softly – Animal welfare and economic outcomes at slaughter of pigs and cattle – an interdisciplinary approach”, som hon gjort vid SLU. Syftet med avhandlingen var att kartlägga djurvälfärdsaspekter vid slakt av nöt och gris och att mäta de ekonomiska effekterna av investeringar i förbättringar av djurvälfärd för slakteriföretagen. För att göra det gjorde hon fem olika delstudier.

Inom EU krävs att djuren bedövas före avblodning för att de ska vara medvetslösa när de dör, men bedövning ställer samtidigt höga krav på både teknik och personal. Om något går fel kan det leda till både onödigt lidande för djuren och störningar i produktionen. För nötkreatur används vanligtvis mekanisk bedövning med bultpistol och för grisar används oftast koldioxidbedövning. Det var här Josefines forskning tog sin utgångspunkt.

– I studie 1 inkluderade jag djurvälfärd som en materiell tillgång i den ekonomiska modellen som jag baserade på en produktionsfunktion. Bara för att kunna argumentera för och visa på att den har ett väldigt stort värde, som arbetskraft, kapital och energi.

I fokusgrupper med slaktchefer och kvalitetschefer, samtliga med djurskyddsansvar, diskuterades hur djurvälfärden kan påverka modellen och vilka investeringar som de har gjort och hur de tror att det påverkar det ekonomiska utfallet. Det visade sig att alla deltagande slakterier hade ett aktivt arbete med att investera i djurvälfärdshöjande åtgärder. Men de tyckte inte att det gick att mäta hur man fick tillbaka den investeringen, i det här läget.

– Jag tittade framförallt på hur sticktiden hängde ihop med bedövningskvaliteten för både nöt och gris. Och om man kunde se att det påverkade risken att utsätta djuren för ett onödigt lidande. Jag hade ett gediget protokoll som använts i flera andra forskningsstudier där jag bedömde tecken på om djuren var medvetslösa eller visade tecken på att inte vara det efter bedövningen och fram tills det att de dött till följd av blodförlust.

För både nöt och gris såg man att längre sticktider var lika med mer avvikelser i bedövningskvalitet och högre sannolikhet för ombedövning.

– Det är viktigt att personalen vet vad de gör och vad de ska titta efter. Och det är där vi har sett ett behov av att träna personalen mer i att bedöma bedövningskvalitet och att veta vilka tecken som betyder vad, säger Josefine och fortsätter:

– Där har ledningen en jätteviktig roll i att se till att personalen får ordentligt med träning och känner sig trygga och bekväma med vad de ska titta efter. Det är mycket som kan gå fel, vilket resultatet också visade. Vilket vapen, laddning och vilken vinkel du har när du sätter bulten mot huvudet har stor betydelse. Om djuren visar något som helst tecken på att inte vara djupt bedövade är det avgörande att personalen agerar omedelbart, för att undvika att dödstillfället orsakar ångest eller smärta hos djuren.

Josefine undersökte besiktningsdata från mer än sju miljoner grisar som slaktades mellan 2019 och 2021 och över trehundratusen nötkreatur som slaktades mellan 2020 och 2022. Hon tittade efter andelen skador som uppstår på gården, så kallade kroniska skador, och under transporten eller på slakteriet, det vill säga. akuta skador.

Kroniska skador förekom bland ungefär nio procent av nötkreaturen, jämfört med en procent hos grisarna. Under de kallare månaderna ökade både kroniska och akuta skador hos båda djurslagen. Halkiga golv vid transport eller bristande ventilation skulle kunna ligga bakom.

Skillnad mellan eko och konventionell för nöt

Bland nötkreaturen var det lägre förekomst av kroniska skador på ekologiska gårdar jämfört med konventionella gårdar.

– Att konventionella gårdar hade en högre förekomst av skador som uppstår på gården, såg vi över alla årstider. Men däremot var det tvärtom för akuta skador. Ekologiska gårdar hade högre förekomst än konventionella gårdar. Och det här såg vi främst under betesperioden. Bland grisar (endast konventionella grisar ingick i studien, reds. anm.) såg vi en trend att det var mindre skador under sommaren och tidig höst jämfört med vintern. Det var intressant!

Minska matsvinnet

Hon undersökte även svinnet till följd av skadorna. Skadorna bland nötkreaturen stod för 34 procent av det kasserade nötköttet under den undersökta perioden. För grisar var motsvarande andel 16 procent.

– Jag skulle vilja gå vidare här och kolla på orsakerna. Hur informeras lantbrukare och hur arbetar slakterierna med det. Det är viktigt både för att minska svinnet, särskilt i tider när beredskap diskuteras allt mer, och för att undvika att djuren skadas. Det blir också en ekonomisk fråga för hela kedjan, säger Josefine.

I sina studier kunde Josefine se att det fanns en stor variation mellan slakterierna när det kom till bedövningskvaliteten och antalet ombedövningar, och det använde hon som underlag till den sista studien.

– Då bestämde jag mig för att kolla på scenarier där slakterierna investerar i ny bedövningsutrustning för att förbättra bedövningskvaliteten. Och titta på hur det påverkar ekonomin.

Josefine gjorde ett modellslakteri för nötkreatur och ett för gris där hon använde siffrorna från studie två. Sedan simulerade hon i en ekonomisk modell vilka förändringar som man kan se på ekonomin och de här olika variablerna som hon hade bestämda, om man investerar i ny bedövningsutrustning, men även utformar förbättrade rutiner och utbildar personalen kontinuerligt.

Minskade arbetskostnader

För grisar beräknades den årliga nettovinsten av att uppgradera bedövningssystemet till nära 90 000 kronor och för nöt runt 37 000 kronor. Den största vinsten i båda scenarierna var minskade arbetskostnader.

– Det knöts ihop fint till första studien. Slakterier som redan i studie 1 sa att de köpt ny bedövningsutrustning och att de såg effekterna på personalen, men inte kunde mäta den ekonomiska effekten. Det var väldigt intressant att man kunde visa det i den ekonomiska modellen att investeringarna var lönsamma. Även om investeringarna kan vara lönsamma på sikt, kan det fortfarande behövas ekonomiska incitament och tydliga styrmedel för att skapa förutsättningar för fler investeringar i djurvälfärd, säger Josefine.

Vad är din slutsats?

– Min viktigaste slutsats är att djurvälfärd inte kan ses som en separat fråga från ekonomi eller arbetsmiljö. Gör man det bättre för djuren, blir det ofta också bättre för personalen, arbetsflödet och i många fall även ekonomin. Det handlar ytterst om professionalism och om att ta ansvar för djuren hela vägen fram till sista hjärtslaget, säger Josefine.

Vad har du fått för reaktion från slakten på resultatet?

– Det har varit ett väldigt bra gensvar från slaktbranschen och framförallt har det skett väldigt mycket positiva investeringar sedan vi började med det här projektet. Det handlar framför allt om investeringar i utbildning av personalen, i nya bultpistoler av kraftigare kalibrar och ombyggnation för att förbättra avblodningslinjen. Det är många som jobbar mer proaktivt med att investera för de ser vinsten av det – och det pratas även mycket mer om det mellan slakterier.

På vilket sätt hoppas du branschen kan ha nytta av din studie?

– På jättemånga sätt! Dels så ser man verkligen hur ekonomin hänger ihop med djurvälfärden. Att ha rätt rutiner vid slakt är jätteviktigt både för djurskyddet och för personalen! Med avhandlingen som grund kan man arbeta för att förbättra rutinerna, kontrollera bedövningskvaliteten, kontrollera och underhålla utrustningen och utbilda personalen, säger Josefine och utvecklar:

– Men också att man kan använda den som motivator för att investera. De ekonomiska modellerna som vi har utvecklat kan slakterierna använda själva. All info finns i den sista studien så intresserade slakterier kan testa och sätta in sina egna siffror, både för scenariot att investera i ny bedövningsutrustning och för andra investeringar.