”Fri ko-trafik kändes självklart”

Visionen om ett nytt kostall, som ska vara lättarbetat, luftigt och samtidigt värna kons naturliga beteende har blivit verklighet på Kårtorps Säteri utanför Götene.

För tre år sedan bildade Johan Ocklind ett gemensamt aktiebolag tillsammans med bröderna Janson som äger Kårtorps Säteri. Aktiebolaget arrenderar gården som Johan och bröderna äger till 50 procent vardera.

– När jag klev in som delägare valde vi att ta steget mot robotmjölkning och bestämde oss för att utöka besättningen för att få en bra balans mellan jordbruks­marken och antalet mjölkkor.

I november 2024 fick man en indikation på att man fått in salmonella bland kalvarna. Detta visade sig som tur var vara falskt alarm, eftersom man var mitt i en uppbyggnadsprocess av besättningen. Men denna ”övning” påskyndade beslutet att även bygga ett kalvstall för att förbättra inhysningen av kalvar, både ur smittskydd- och arbetssynpunkt.

– Vi hamnade i ett sådant läge att vi behövde göra flera saker samtidigt när vi ändå skalade upp. Hela systemet behövde hänga med, säger Johan.

Nu är bygget färdigt och både korna och kalvarna har fått flytta in. Det nya kostallet på totalt 7 500 kvadratmeter har en stomme av limträbalkar och öppna långsidor försedda med gardiner. Därinne finns det 525 liggbås, en kalvningsavdelning och en ”bakomgrupp” avdelning.

– Vi har satsat på utvändiga, körbara foderbord med en stor gardinöppning för att få in mycket luft. Det känns som att vi fått effekten med ett luftigt, friskt stall med mycket frisk luft till korna.

Varför valde ni utvändiga foderbord?

– Dels för att man får alla djuren i mitten. Det underlättar vid flytt och arbete i ladugården. Och dels för att jag vill att korna ska äta mot frisk luft. Kanske ökar det chansen att de vill äta lite mer, och kan då ge mer mjölk, säger Johan.

Innan bygget hade man 340 årskor på gården och planen är att komma upp i 600 årskor. Stallet är utformat för att ge korna mycket utrymme att röra sig på.

– Det är ju byggt så att vi ska ha stora öppna gångar och att korna ska kunna röra sig fritt och obehindrat. Vi har försökt bygga mycket med tanke på kornas beteende. Det finns otroligt mycket tankar och åsikter om kors beteende. Men det som jag fastnat för är att de ska ha stora ytor att röra sig på och att man tänker på både flockbeteende och hierarkin, så att lågrankade kor ändå ska kunna komma fram. Det är väl det jag har velat få till.

I stallet är korna uppdelade i fyra grupper. Det finns två större grupper, varav en för första kalvare och en för äldre kor, därtill en mindre grupp för slaktkor samt en mindre grupp för uppstarts­kor.

– Förstakalvarna kan vara lite svagare mot äldre kor som kan vara bossigare. Och då har de lättare att hitta sin gruppdynamik. Och mindre kor får det lite lättare att hävda sig när det bara är förstakalvare. Det är lite det som är poängen med att ha det så här, säger Johan.

I stallet finns även nio mjölkningsrobotar från Lely. Kårtorps Säteri är först i Sverige med att använda deras nya lösning Lely Astronaut Max för automatisk mjölkning på stora gårdar.  Mjölkrobotarna är placerade i en L-formation, vilket enligt Johan förhoppningsvis ska skapa trygghet, genom att korna kan se sin ”flock” medan de mjölkas.

– Det finns en filosofi som jag tagit fasta på, när kon går in i roboten och vet att hon kommer tillbaka till sin flock och inte lämnar sin flock bakom sig påverkar det henne positivt.

Med placeringen av robotarna är det även lätt att sortera ut korna och skilja av dem vid behov.

Är det något du är extra nöjd med, med själva utformningen av stallet?

– Det är mycket den här känslan av att det är öppet. Dels ljuset och att det är så luftigt och att man ser rakt igenom. Men också det här med gruppindelningen. Det är jag nöjd med, säger Johan och fortsätter:

– Vi har även en uppstartsgrupp, där alla nykalvade kor och kvigor hamnar i en liten grupp med en egen robot. Och när jag planerade tänkte jag på att försöka få det arbetseffektivt. Därför har vi även vårt ladugårdskontor rakt utanför kalvningsavdelningen och uppstartsgruppen. För det är där vi jobbar mest. Vi har även en del för kor som är sjuka eller som har några specifika behov. Så att vi kan separera dem lätt, så att det är lättjobbat.  Förhoppningen är att det ska vara arbetseffektivt och vi ska ha nära till de redskapen vi behöver. Så det var väl mycket min vision, säger Johan. Hittills verkar det fungera riktigt bra.

Kalvningsavdelningen är även utformad så att det ska vara lätt att ta undan kalven och ta in kon för att mjölka henne med hjälp av uppstartsroboten. Intill avdelningen finns även ett litet förråd med allt man kan behöva vid kalvningen nära till hands.

I stallet finns även en avdelning för sinläggning och två automatiska klövbad. Man har även valt att sätta in en rälshängd strövagn för att ta bort arbetskrävande moment och inte störa korna. Förutom nya stallar har korna även en annan foderstat än innan. Förut hade de enbart fullfoder och nu får de även kraftfoder i robot, så nu kan vi ju styra foderkurvan lite mer.

– Tidigare låg vi på cirka  33 kg ECM/ko och dag med två mjölkningar i grop. När vi flyttade in i det nya stallet gick det ganska fort upp till strax över 40 kg ECM/ko och dag. Det känns fantastiskt roligt, och jag är överraskad att det gick så fort.

Intill kostallet ligger Lely Astronaut Max anläggningen i en egen separat byggnad.

– Den utgörs av en stor centralenhet. Vanligtvis är det två robotar som delar på en mindre centralenhet placerad intill robotarna. Det här gör det effektivare. Hit kommer mjölken från varje robot till en receiver-tank. Därefter pumpas mjölken i väg till mjölkrummet och mjölktanken som ligger cirka 200 meter bort. Lely Max har även hela diskanläggningen med diskmedelsfat, vakuumpumpar och kompressorer.

Johan visar även runt i det nya kalvstallet. Även det är ljust, luftigt och väl ventilerat för att ge kalvarna en bra start. Även här är kalvarna indelade i mindre avdelningar.

– Målsättningen är att vi ska ha runt 50 kalvningar i månaden. Vi har fem avdelningar och tanken är att vi ska ha en veckas kalvar i varje. För att det ska vara lätthanterligt och för att minska smittorisken.

När kalvarna är tre veckor flyttas de till en större gemensam box, där de går tillsammans med flera kalvar i en större avdelning. Genom kalvamman som förser kalvarna med pulvermjölk kan Johan följa hur mycket var och en får i sig.

– Chippet i örat registrerar vilken kalv det är och därefter styrs mjölkgivan efter en kurva baserat på ålder.

Men hur känns det nu när allting börjar bli klart?

– Det är väldigt roligt. Det är fantastiskt roligt, men sen är det väldigt mycket som ska lösas och många frågor som uppstår fortfarande. Hela organisationen är ju i en stor förändringsfas och det är klart att det är lite krävande, säger Johan och fortsätter:

– Det är en stor förändring. Vi dubblar nästan besättningen. Det är ett helt nytt sätt att jobba. Det tar sin tid att hitta rutiner men överlag tycker jag att det har gått väldigt bra och personalen har gjort ett fantastiskt bra arbete och anpassat sig. Jag upplever att även de tycker att det är roligare.

Enligt Johan har han haft bra hjälp av Lely att förverkliga sin vision och han menar att samarbetet dem emellan föll sig naturligt.

– Fri kotrafik kändes självklart. Och på Lely är det, det som gäller. Jag ville försöka jobba så nära kons naturliga beteende som möjligt. Med flockbeteende och hierarkier. Vi har försökt bygga en anläggning så att det passar kon, men också oss som arbetar med ett rationellt system och för att kon ska få det hon behöver tillgodosett på så bra sätt som möjligt.

Lely Astronaut Max

Rickard Brorsson ansvarar för sälj- och projektleverans på Lely.

– I det nya systemet hanteras allt med mjölkmottagningen, vakuumsystem och diskning av robotarna centralt.

Systemet lanserades i Sverige för cirka ett år sedan gentemot större mjölkgårdar. Systemet kan ha mellan 6-18 robotar men det krävs runt 9-10 robotar för att det ska bli intressant ekonomiskt, enligt Rickard.

Enligt honom får man en väldigt hög kapacitetsvinst genom det nya systemets centralstyrning. Man får ungefär tio procent mer tillgänglig mjölktid för korna, genom att varje robot diskas individuellt. Det gör att stillestånden sker individuellt och inte i grupp som tidigare.

– Det gör även att man på gården kan vara mer flexibel i hur man gör sina rutiner och hur man arbetar i ko-grupperna. Genom att man alltid har tillgänglig mjölkningskapacitet.

Med den nya tekniken förbättrar man djurvälfärden ytterligare. Det blir även lättare för personalen att utföra underhåll, när allt inklusive all kem-hantering finns samlat på ett ställe.

Flexibel placering

På Kårtorp är det centrala systemet placerat i en separat byggnad intill stallet. Men placeringen kan anpassas efter gården.

– I designfasen är det väldigt flexibelt. Man har 100 meter mjölkledning på sig från mjölkroboten till enheten och det gör ju att placeringen blir flexibel, säger han.

En fördel med systemet är att man även kan ha ett avstånd på upp till 300 meter från centralanläggningen till mjölktankarna. På Kårtorp gjorde det att man kunde använda de befintliga mjölktankarna. Mjölken samlas i ett mellanlager och pumpas sedan i ett långsamt, kontinuerligt flöde bort till tankarna.

– Med det nya systemet tar vi ytterligare ett steg upp vad gäller kvalitet. Den här nya produkten är beräknad att leva i över två robot-generationer. Så den är tänkt att ha en livslängd på 20 år, säger Rickard.