"Vi ska ha så pass robusta företag så att vi klarar en jobbig säsong"

I slutet av maj höll Sveriges Spannmålsodlarförening, SpmO sin årsstämma och riksmöte i Eskilstuna. Det utmanande läget för växtodlingsbranschen var ett givet samtalsämne under dagen. Men att ge upp ligger inte i vår natur sa växtodlaren Kristina Forsberg.

Runt 350 personer hade samlats på Munktellmuseet i Eskilstuna. Förutom en klassisk stämmoförhandling innehöll dagen några föredrag men framförallt mycket mingeltid för deltagarna med andra kollegor och utställande företag.

I minglet hittade vi Karola Reuterström, växtodlare på en gård strax utanför Eskilstuna och Kristina Forsberg, lantbrukare på en gård mellan Norrköping och Linköping.

– Det är en utmanande tid. Omvärldsläget är rätt kaotiskt, det är svårt att förhålla sig till alla grejer. Framförallt när det gäller alla kostnader som rusar iväg, sa Karola Reuterström.

Kristina Forsberg höll med:

– Vi har en situation där höstgrödorna har tagit väldigt mycket stryk runt om i landet. Vi har låga spannmålspriser och dyra insatsmedel. Det är en tråkig tre-kombination.

Hur ser ni på det kommande krisstödet?

– Det är tråkigt att man ska behöva ha ett krisstöd, men kanske nödvändigt i den situation som vi befinner oss i. Helst skulle man vilja att man hade en så pass god lönsamhet över åren så att man skulle klara sådana här turbulenta tider. Men som läget är nu är det väldigt utmanande med den kostnadsbild som vi har, sa Karola.

– Jag kan bara hålla med. Vi ska ha så pass robusta företag så att vi klarar en jobbig säsong. Men vi har inte haft förutsättningar att ha den robustheten inom växtodlingen tyvärr, sa Kristina.

Karola önskade att det skulle vara enklare att driva företag och Kristina önskade ökad förståelse.

– Jag skulle gärna vilja att samtliga myndigheter jobbar med oss och försöker förstå vår situation, och låter oss lantbrukare själva vara de som kan sin bransch bäst. Det hade varit fint om de faktiskt lyssnade lite på oss, sa hon och Karola höll med.

Att lantbruksbranschen skulle ses mer som en resurs för hela landet på ett annat sätt än vad som sker i dag, var en annan sak som Karola lyfte fram.

– Och inte bara ett problem, fyllde Kristina i.

– Det är vår största utmaning egentligen, stad och land-problematiken. Vi hoppas verkligen att vi kan få till det på ett bättre sätt. Men svenska folket är lite bortskämda, har inte varit med om något krig och vet inte hur det är att vara utan mat. Men vi lever på hoppet, eller hur Kristina?

– Absolut. Ger upp gör vi ju inte! Det ligger inte i vår natur. Vi jobbar på och försöker att förbättra. Men många stora faktorer har vi svårt att påverka. Energisituationen och prissituationen på våra insatsmedel är ju väldigt svårt att peta i, det går ju inte tyvärr, sa hon.  

Kämpigt just nu

Under stämman fick Johan Karlzén förnyat förtroende som ordförande, något som gladde honom.

– Det är ett hedrande uppdrag, ett av de finaste i lantbrukssverige tycker jag.

Hur ser du på läget i branschen just nu?

– Jag har själv jobbat i branschen i snart 40 år, och så illa som det är nu har det nog aldrig varit. Det är dålig lönsamhet, låga priser, höga insatspriser och många av oss har en dålig likviditet. Så det är kämpigt just nu. Men om man går runt på stämman så känner man att det finns positivitet hos lantbrukarna ändå.

När krisstödet kommer på tal säger Johan att det känns som att det kan bli väldigt felriktat då olika delar av landet drabbats väldigt olika.

– De som har drabbats fullt ut av utvintring och höga insatspriser är de som egentligen skulle ha pengarna. Att dela ut pengarna generellt över landet tycker jag inte är någon optimal lösning. Vi behöver en långsiktigare lösning.

SpmO föreslår istället en skördeskadeförsäkring; att staten går in och betalar premien för en skördeskadeförsäkring och att lantbrukaren står för självrisken. Och man väljer själv när man anser att man ska lösa ut sin försäkring.

Behöver bättre förutsättningar

Riksstyrelsen fick också en ny ledamot, då John Widegren valdes in i styrelsen.

– Jag ser verkligen fram emot det här. De sista åtta åren har jag jobbat i Sveriges riksdag för Moderaterna som landsbygdspolitisk talesperson. Jag lämnar det i och med valet i höst och har haft förhoppningar om några roliga styrelseuppdrag och det här är ett av de uppdrag som känns riktigt roligt att ta tag i, sa John.

Hur ser du på krisstödet?

– Vi befinner oss i ett svårt läge nu och särskilt spannmålsodlingen, så någon form av krisstöd var nog på sin plats att ta fram. Och det har ju politiken levererat nu. Men jag är evinnerligt trött på att vi ska ge det svenska jordbruket ett krisstöd vartannat år. Någon gång måste vi vakna upp från politikens sida och inse att vi behöver bättre förutsättningar. Vi producerar trots allt världens bästa mat i Sverige.

Vilka frågor är viktiga för dig?

– Kopplat till spannmålsodlarna så är det konkurrenskraften, minska regelkrånglet och skapa bra förutsättningar för att driva spannmålsodling i Sverige. På det stora hela har min viktigaste hjärtefråga varit äganderätten och att skapa långsiktiga förutsättningar för att få äga och bruka mark. Det har varit kärnan i mitt politiska engagemang och det tar jag också med mig in i Spannmålsodlarna.