Projekt: Så kan samodling bli mer etablerat

Att samodla baljväxter och spannmål har många fördelar, men är komplicerat i praktiken. Hur kan samodling bli mer etablerat? Det är utgångspunkten för ett aktuellt och internationellt projekt.

Skåne deltar i SLU:s fyraåriga EU-projekt IntercropValues. Målet är att undersöka hur en större mångfald av grödor kan stärka lantbrukets miljömässiga och ekonomiska hållbarhet.

– Projektet syftar till att utveckla livskraftiga värdekedjor baserade på samodling i hela Europa och i delar av Afrika. Projektet ser till hela kedjan, från odling till färdig produkt, säger Chandra Venables, projektledare på Hushållningssällskapet Skåne, till organisationens hemsida.

Centralt i Hushållningssällskapet Skånes arbete i projektet är att identifiera och hitta förslag till lösningar på hinder i värdekedjan. Det kan handla om krav på att grödor ska vara rena och separerade i förädling och handel, kunskapsbrist och logistiska utmaningar.

Fördelar och utmaningar

Chandra Venables menar att samodling ofta lyfts fram som ett system med många fördelar och att samodling av baljväxter med spannmål i hög grad är ett win-win-system.

– Samtidigt kan skörden för båda grödorna bli något lägre jämfört med om de odlas var för sig, men detta kompenseras ofta av fördelar som förbättrad kväveeffektivitet, bättre ogräskontroll, lägre skadedjurstryck och i vissa fall förbättrad vattenanvändning. Samodling kan också stabilisera odlingssystemet, till exempel genom att spannmål minskar liggsäd i baljväxterna, vilket kan öka den skördbara avkastningen, säger hon.

En av de största utmaningarna ligger i efterhanteringen, särskilt sorteringen.

– Blandade bönor behöver separeras innan de kan gå in i konventionella värdekedjor, och detta kan vara en logistisk och ekonomisk barriär. Det finns också farhågor kopplade till livsmedelssäkerhet, såsom allergenkontaminering, säger Chandra.

Nya livsmedel kan skapas

Utmaningarna med samodling kan vändas till fördelar, enligt Chandra, som pekar på fallstudier som undersökt blandade produkter, till exempel mjöl som medvetet innehåller en andel baljväxtprotein.

– Detta kan öka näringsvärdet och skapa nya typer av produkter, särskilt när man arbetar nära förädlare och bagare, säger hon.

Brist på kunskap är en annan utmaning med samodling.

– Även om fördelarna är väl förstådda vetenskapligt finns det fortfarande begränsad praktisk kunskap om hur samodling ska tillämpas i olika sammanhang – till exempel vilka grödkombinationer som fungerar bäst och hur de passar in i befintliga odlingssystem, säger Chandra.

Efterfrågan behöver öka

Hon beskriver traditionen av att konsumera baljväxter i Sverige som tydlig, men begränsad. Efterfrågan behöver bli större för att produktionen ska öka, menar hon.

– Om en gröda är lönsam för lantbrukare, då kommer lantbrukare att producera den. Så på många sätt styr marknadens efterfrågan produktionsnivån. Nästa steg blir då att öka efterfrågan, och det blir ganska snabbt komplext.

Flera initiativ och projekt som Skåne Bönor, Svenska Bönor, LoBa och Bönan till Bordet har försökt skapa en högre efterfrågan, berättar Chandra, och konstaterar att det inte finns någon enkel lösning.

– Kanske skulle ökad konsumtion drivas både av miljöskäl och av ekonomi – till exempel om animaliskt protein blir dyrare, säger hon.

Hon konstaterar att det samtidigt finns lantbrukare som använder samodling, främst inom foderproduktion, och att det finns aktörer på livsmedelsmarknaden som arbetar med produkter baserade på samodling, exempelvis svenska Nordisk Råvara AB.

Slutligen ställer sig Chandra Venables frågan som är central i projektet:

– Hur kan samodling bli mer etablerat och få en bredare användning?