Samodling kan minska skadegörare i höstraps

I försök i Frankrike och Schweiz har samodling av höstraps och baljväxter visat på potentialen att minska behovet av gödsling och kemiskt växtskydd. Och nu har forskare undersökt om det även fungerar under svenska förhållanden.

I forskningsprojektet Samodling för mer hållbar rapsodling har forskare studerat hur olika baljväxter påverkar höstrapsens tillväxt, skadegörare och grödskador till följd av insekter samt avkastning. Projektet leddes av Georg Carlsson, professor i hortikulturella och agroekologiska system vid SLU och finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning.

I de svenska försöken studerade forskarna hur olika baljväxter påverkar rapsens skadegörare och avkastning, beroende på om baljväxten såddes samtidigt som rapsen eller senare. Man undersökte även hur den klarade sig på vintern.

Resultatet visar att samodling med åkerböna minskade förekomsten av rapsjordloppslarver inuti rapsplantor som är en av rapsodlingens tuffaste skadegörare. Likaså minskade antalet skadade rapsknoppara till följd av rapsbaggar. Enligt forskarna är resultatet särskilt intressant eftersom flera kemiska bekämpningsmedel mot insektsangrepp är på väg att fasas ut eller begränsas.  

Gav lägre skörd

Men försöken visade också att samodling med åkerböna gav lägre rapsskörd.

– Det var oväntat att samodlingen med våråkerböna orsakade skördeminskning hos rapsen, särskilt eftersom samma kombination minskade skadorna av rapsjordloppa och rapsbagge, säger Georg Carlsson.

Behöver testas mer

Forskarna ser därför behov av fortsatta studier för att hitta odlingsstrategier som kan behålla de positiva effekterna på skadegörare utan att påverka skörden negativt. Men de konstaterar samtidigt att om samodlingen både kan minska insektsskadorna och bidra med biologiskt fixerat kväve så kan det ge både miljömässiga och ekonomiska fördelar för lantbrukaren om det minskar behovet av såväl växtskyddsmedel som mineralgödsel.

– Det är mycket viktigt att minska beroendet av insatsmedel, såväl kemiskt växtskydd som importerad mineralgödsel, både ur miljösynpunkt och beredskapssynpunkt. Kemiskt växtskydd försvåras dessutom av att allt fler aktiva ingredienser plockas bort från listan över godkända bekämpningsmedel, säger Chloë Raderschall, forskare vid SLU.

Andra baljväxtsorter

Både höståkerböna och höstärt hade betydligt sämre övervintring än väntat under försöksåren. Så valet av baljväxt är avgörande för hur väl systemet fungerar.

Arbetet med att utveckla mer diversifierade odlingssystem för raps pågår för fullt. I ett pågående projekt studerar forskarna remsodling, och de överväger även möjligheter att fortsätta undersöka samodling mellan höstraps och frostkänsliga baljväxter.