LRF: Mindre rättsosäkerhet i Sveriges restaureringsplan
Det förslag som regeringen nu skickat till EU-kommissionen är enligt LRF bättre än det förslag som tidigare lades fram av bland annat Jordbruksverket och Naturvårdsverket.
Det förslag som regeringen nu skickat till EU-kommissionen är enligt LRF bättre än det förslag som tidigare lades fram av bland annat Jordbruksverket och Naturvårdsverket.
Enligt LRF är det välkommet att det finns en lösning som ger bättre förutsättningar för markägare att bidra till naturvård genom tillämpning av det som kallas icke-försämringskravet på biogeografisk nivå.
Att utvecklingen av naturvärden bedöms övergripande snarare än inom varje enskilt område tycker LRF är viktigt för att minska administration, rättsosäkerhet och konflikter kring markanvändningen.
– Sveriges mat-, virkes- och energiproducenter skapar mat till hushållens tallrikar och naturvärden som Sverige vill värna. Att, som tidigare förslag till naturrestaureringsplan föreslår, lägga en stor regelbörda och begräsningar på dessa, vore helt fel. Ett system där den markägare som låter naturvärden utvecklas förlorar rätten till sin mark, är dessutom direkt kontraproduktivt för naturvården. Den situationen kan vi undvika nu med regeringens förslag, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström, i ett pressmeddelande.
Rimliga regler behövs
Men enligt LRF återstår många frågetecken kring hur reglerna kommer att fungera i verkligheten, till exempel gällande förutsättningarna för markavvattning. Hur myndigheterna, kommande regering och domstolar kommer att agera framöver kommer blir avgörande.
– Regeringen har tagit flera viktiga steg i rätt riktning, men vi vet fortfarande inte fullt ut hur de nya reglerna kommer att påverka Sveriges bönder och skogsägare. Det måste gå att sköta mark och skog på ett sätt som både stärker naturen och gör det möjligt att producera mat, förnybar energi och skogsråvara. Därför behövs tydliga och rimliga regler som bygger på samarbete med markägarna, inte på nya hinder för dem som ska leverera den mat, virke och energi som Sverige behöver i framtiden, säger Palle Borgström.
Nu väntar behandling av Sveriges utkast av EU-kommissionen och sedan nästa regering innan allt ska fastställas i september 2027.
Läs regeringens utkast till Nationell restaureringsplan: https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2026/09/sveriges-utkast-till-nationell-restaureringsplan/
Bakgrund:
Naturrestaureringsförordningen (EU) 2024/1991 trädde i kraft den 18 augusti 2024. Enligt förordningen ska ett utkast till nationell restaureringsplan lämnas in senast 1 september 2026. EU-kommissionen har därefter 6 månader att återkomma med kommentarer på planutkastet. Efter det har Sverige 6 månader på sig att återkomma med en slutlig plan, dvs. senast 1 september 2027.
Förordningen innehåller bindande mål för restaurering av bland annat våtmarker, gräsmarker, skogar, sjöar, vattendrag, kustmiljöer och marina ekosystem. Senast 2030 ska restaureringsåtgärder ha genomförts på minst 30 procent av den samlade arealen av livsmiljötyper som inte bedöms vara i gott tillstånd. Kravnivån ökar därefter till 60 procent år 2040 och 90 procent år 2050. Därutöver ska vissa livsmiljöer vid behov successivt återskapas och för skyddade arter ska medlemsstaterna säkerställa att livsmiljöernas kvalitet, utbredning och ekologiska samband förbättras över tid.
Källa: Regeringen









