SLU-professor om Palantir-vd:ns skogsaffär

Palantirs vd Alex Karp har köpt 15 000 hektar fjällnära skog i Härjedalen. Köpesumman landade på 235 miljoner kronor. Men vad är det som gör affären ovanlig, och kan den vara början på en trend? Det svarar Vilis Brukas på, professor i skogspolitik vid SLU.

Vilis Brukas är professor i skogspolitik vid SLU. Han menar att det inte är storleken i sig som gör Karps skogsköp ovanligt. Foto: Torbjörn Esping

Marken som köptes från SCA via bolaget Cladonia Skog AB ligger i Storsjö i Bergs kommun. Enligt SCA är marken inte optimal för skogsbruk. Vad som är syftet med köpet är dock oklart. Enligt lokal press anger köpekontraktet skogsbruk, medan andra uppgifter pekar på friluftsliv och skidåkning. Affären har också väckt frågor om jakträtterna i området.

Det är svårt att säkert bedöma hur ovanligt förvärvet är eftersom det saknas officiell svensk statistik. Enligt professor Vilis Brukas är det dock sannolikt mycket ovanligt att en förmögen utländsk person köper så mycket sammanhängande mark i Sverige.

Själva arealen sticker däremot inte ut i den svenska skogssektorn, där skogsbolag, staten och andra institutionella ägare regelbundet förvaltar lika stora eller större områden.

– Det exceptionella ligger framför allt i kombinationen av storleken, den utländska privata ägaren och att förvärvet sker för en fysisk persons räkning snarare än som ett traditionellt skogsbolagsförvärv, säger Vilis Brukas i ett pressmeddelande.

Erfarenheter från Skottland och Baltikum

Vilis Brukas menar att det kan ha betydelse att ägaren bor långt från marken och saknar koppling till svenskt skogsbruk. Han pekar på Skottland, där miljöorganisationer och förmögna privatpersoner har köpt stora skogsområden för att bevara naturvärden. Det har lett till konflikter och spänningar mellan ”gröna” frånvarande godsägare och lokalsamhällen.

Han påminner samtidigt om att svenska bolag och privatpersoner under de senaste två decennierna har köpt betydande skogsarealer i Baltikum.

En uppskattning är att mer än 10 procent av skogsarealen i Lettland ägs av svenskar eller svenskanknutet kapital.

– Jag undrar om man har ägnat någon liknande reflektion åt påverkan på lokalsamhällena där, säger han.

Kan fler följa efter?

Det är för tidigt att säga om Alex Karps köp blir ett enskilt undantag eller början på en bredare trend, menar Vilis Brukas.

– Framtiden får visa. Men affären blir ett uppmärksammat exempel i sig, vilket kan öka sannolikheten för att vi får se liknande uppköp framöver.

Hur mycket en markägare får bestämma över sin egendom varierar mellan länder och beror på lagstiftningen. Den svenska lagstiftningen beskrivs som relativt liberal, men Vilis Brukas framhåller att äganderätten har gränser. Bland annat måste markägaren förhålla sig till allemansrätten.

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 09 oktober 2026

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste