Brasilien: Sockerrör så långt ögat kan se

Brasilien är världens största producent och exportör av både socker och etanol. Produktionen sker ytterst rationellt på sockerbruk som Usina São Martinho, vars odlingar omfattar 60 000 hektar sockerrör. – Vi kan producera allt ert socker, vi har så det räcker, säger Roberto Moraes.

När bilen rullar in mot Ribeirao Preto slås man av två saker, landskapet som så långt ögat kan se består av sockerrörsodlingar och den lilla staden med ett centrum som domineras av skyskrapor.
Staden har 600 000 invånare och befolkningen är den rikaste i hela Brasilien, sett till förmögenhet per capita. Anderson Jacon på Trelleborg Wheel Systems berättar att området omkring Ribeirao Preto kallas för Brasiliens Kalifornien, på grund av alla miljonärerna. Förmögenheter som byggts upp från sockerindustrin, en industri som det senaste decenniet har haft en explosiv tillväxt driven av efterfrågan på etanol.

Sockerrör – flerårigt gräs

Sockerrör tillhör växtfamiljen gräs och är perenn, vilket innebär att den är flerårig och inte behöver planteras om varje år.
- I Brasilien planterar man om sockerrörsfälten efter fem till sex år när hektarskördarna börjar sjunka, berättar Anderson Jacon. Ibland planteras en omväxlingsgröda som majs men det vanligaste är att man bara planterar sockerrör efter sockerrör.
Delstaten Saõ Paulo, där Ribeirao Preto ligger, har flest, störst och modernast sockerbruk i Brasilien. Sockerbruken äger vanligtvis stora arealer med sockerrör, från 20 000 – 100 000 hektar. De har ofta produktion av både socker och etanol till drivmedel. Beroende på priser och avsättningsmöjligheter kan bruken under pågående säsong ändra i vilken utsträckning de ska producera socker eller etanol.


Socker på en pinne. Anderson Jacon på Trelleborg säljer svenska däck till brasilianska sockerproducenter.

60 000 hektar socker

Ett av Saõ Paulos och Brasiliens tio största sockerbruk är Usina São Martinho, utanför staden Ribeirao Preto. Här odlar man 60 000 hektar med sockerrör och förädlar till socker och etanol. Brukets sockerrör avkastar i genomsnitt 96 ton/hektar och har en sockerhalt på 14,7 procent.
Bruket processar sju miljoner ton sockerrör per år varav två tredjedelar är producerat på den egna arealen och resten är inköpt från mindre granngårdar.

Mekaniserad skörd

São Martinho utmärker sig genom att vara ett av de mest mekaniserade sockerbruken i Brasilien, bara 20 procent av skörden bärgas med handkraft. I resten av delstaten skördas 40 procent för hand och i nordöstra delen av Brasilien skördas 90 procent för hand.
- Skördekostnaderna är 20 procent högre för den areal som vi skördar för hand, berättar Roberto Moraes, underhållschef på Usina São Martinho. Men maskinerna klarar inte av de mer kuperade områdena av våra marker.


Roberto Moraes framför en bråkdel av Usina São Martinhos flotta av fältvagnar. Fältvagnarna körs sammankopplade i vagntåg på två till tre vagnar.

Treskift

När processen går för fullt på bruket så processas 37 000 ton sockerrör per dygn. Skördekampanjen pågår mellan april till oktober. Under den perioden går brukets stålbandade sockerrörsskördare i treskift dygnet runt. För att hålla alla skördemaskinerna i ständig drift krävs en ansenlig flotta av traktorer, fältvagnar och lastbilar. Sockerbruket har en traktorflotta på cirka 80 stycken Case IH.

Bränd arbetsmiljö

Vid manuell skörd av sockerrör bränns fälten först ned. Bränningen sker av två orsaker, effektivitet och arbetsmiljö. Elden skadar inte sockret i sockerröret utan bränner bara av de torra bladen, med kala sockerrör går det snabbare att hugga av stjälkarna med de stora knivarna. Elden ser också till att djuren skräms iväg från fälten, vilket effektivt minskar risken för att bli orm- eller spindelbiten under arbetets gång. Trots att elden har härjat fältet så sliter manuell skörd mindre på sockerrören än maskinell skörd.

Elproduktion från socker

Usina São Martinho är självförsörjande på elektricitet. Elen produceras från förbränning av det torra avfallet från sockerbruket. Under skördekampanjen produceras så mycket el på bruket att det kan sälja ström till det lokala elbolaget. Under lågsäsong köper de sedan in den el de behöver för att hålla bruket i drift.
Usina São Martinho producerar 523 000 ton med socker och 253 000 kubikmeter med etanol. Bruket producerar också 300 000 kubikmeter av biprodukten vinass. Vinassen pumpas ut i ett kanalsystem till fälten och används som gödning till sockerrören.

Fördubblad produktion

Enligt Brasiliens jordbruksminister, Roberto Rodrigues, kommer landets sockerrörsareal att öka från dagens 5,8 miljoner hektar till mellan 10-12 miljoner hektar år 2020. Exporten av etanol som 2004 uppgick till 2,6 miljoner kubikmeter beräknas stiga i rasande fart för att nå 10 miljoner kubikmeter år 2010. Och det finns många länder som vill säkra sina behov på drivmedel när världens oljeproduktion ser ut att ha nått sitt tak. Kina och Japan investerar aktivt i Brasiliens infrastruktur för att öka landets export. Även den inhemska efterfrågan på etanol förväntas stiga i Brasilien då försäljningen av Flexi-fuel-bilar ökar kraftig. Flexi-fuel-bilar kan köras både på bensin och etanol.

”Vi kan producera ert socker”

Brasiliens potential för en ökad produktion och export av etanol och socker är stor. Världens konsumtion av socker förväntas dock fortsätta att stiga och efterfrågan på etanol stiger ännu kraftigare, vilket borde lämna utrymme för en fortsatt sockerproduktion inom EU.
Men det går också att se det som Roberto Moraes på Usina São Martinho:
- Ni behöver inte bekymra er om att producera socker i Sverige, vi kan producera allt ert socker, vi har så att det räcker.   
Artikeln publicerades söndag den 23 oktober 2005

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Kommenterarer till artikeln

jens skrev 2008-06-30 23:04:29:

Det som Anders skriver är icke med sanningen överensstämmande. Av Atlantregnskogen återstår idag endast 7%. Den skövlade regnsskogen används idag till stora delar att odla sockerrör. I Ulianopolis, ett område i Amazonas odlas sockerrör. Vad händer när regnskogen skövlas? Jo marken exponeras och dräneras, vilket får den att torka ur och möjliggöra odlingar för soja och även sockerrör. JMfr svenska kalhyggen.


Anders skrev 2008-02-02 18:00:45:

Jag hittade denna något äldre sidan av en tillfällighet, och ser Evelyns fråga här hur mycket regnskog som får ge vika för sockerrörsfälten? Svaret: Inget! Den som försöker odla sockerrör på f.d. regnskogsmark, blir grymt besviken ganska omgående. Det är för blött. Det är 50 mil och mer till närmaste regnskog från sockerrörsfälten.


Evelyn skrev 2008-01-11 14:09:56:

Det står ingenstans hur mycket regnskog som får ge vika för sockerfälten. Ensidig artikel.


michis skrev 2007-10-08 13:57:57:

detta var verkligen mycket bra tips om sockerrör, jag tror faktist att jag ska börja odla, tack så mycket Erik :)


Amadou diallo skrev 2007-09-16 17:33:05:

i am kom form Guinee conakry my sujet is to get a compny soplai me sugar in guinee and monrovia thnk for you help am looking forwad to get u nes REGARDS Amaou

Relaterat

Senaste