De höga spannmålspriserna har gett nya investeringsmöjligheter. Den som är i begrepp att investera i en ny tröska bör enligt Christer Johansson tänka noga igenom vilka behoven och möjligheterna är.
Till exempel är hela logistiken på gården viktig.
– Det är ingen mening att ha en stor tröska om man inte kan ta hand om det man tröskar, säger han. Det går inte att ekonomiskt motivera en varmluftstork som kan matcha en stor tröska och då behövs utrymmen för mellanlagring. Ett alternativ är de nyare silotorkarna som kan byggas för nästan obegränsad mottagningskapacitet.

Ökad kapacitet ihop

Det finns tre alternativ att överväga när det är dags att köpa tröska. Att köpa den själv, att köpa tillsammans med någon annan eller att leja in arbetet. Vilket beslut det blir beror enligt Christer Johansson på vilken situation man befinner sig i men den som arbetar ensam kan inte utnyttja en tröska lika effektivt som de som jobbar tillsammans. I ett samarbete kan torkar, tippvagnar och skördetröskan användas mer effektivt utan stillestånd vid till exempel transport av skörden till tork.
– De som arbetar flera tillsammans i team har mycket att vinna. Att tömma tröskan under gång innebär till exempel 15 procents högre kapacitet, säger han.
En ny tröska är en stor investering och enligt Christer Johansson är just tröskan en av de bästa maskinerna att ha i samarbete. Och hans erfarenhet av samarbeten med tröskor är att det ofta fungerar mycket bra.
– Att samarbeta om en tröska ger större möjlighet att investera i ny teknik jämfört med att göra hela investeringen själv.

Att köpa tröska

Vid val av tröska menar Christer Johansson att man bör tänka på att tröskan är det första steget i valet av jordbearbetning och halmhantering. För den som väljer reducerad jordbearbetning är det till exempel viktigt med en bra hack och bosspridare.
– När man jämför olika tröskfabrikat ska man titta på frånskillningsyta, sållyta och hur väl den rensar. Motoreffekten är också mycket viktig, säger han. Den som ska sälja halm behöver titta på andra egenskaper som till exempel om kunderna vill ha halm från en rotortröska eller inte.

Självstyrande

En annan faktor att beakta är möjligheten att öka den praktiska kapaciteten. Ny teknik innebär nya möjligheter och för den som har en stor areal kan det vara lönt att fundera på att välja en tröska som styr sig själv med till exempel GPS eller laser så att hela skärbordsbredden utnyttjas optimalt.
– Då kan föraren koncentrera sig på att få så jämn inmatning som möjligt och det har stor betydelse för kapaciteten, säger han.

Användningstid

Kostnaden för en tröska är väldigt beroende av den årliga användningstiden och växtföljden har i sin tur stor betydelse för vad den årliga användningstiden blir.
– En lång skördesäsong som startar med till exempel frö i juli-augusti och slutar med lin i oktober och ger många trösktimmar men den som odlar mest höstvete får en mycket kortare årlig användningstid.
Christer Johansson menar att en optimal användningstid på gårdar i Mellansverige är cirka 160-180 timmar per år. Vissa gårdar som har lyckats mycket bra med spridningen av grödor har ungefär 200 timmar.

Storlek

Det finns några enkla schabloner i valet på tröskstorlek. Christer Johansson använder som riktmärke för tröskans storlek att arealen inte bör understiga 13 hektar per fot. Som exempel betyder det att en 16-fots tröska inte bör gå på mindre areal än 208 hektar och en 25-fots inte på arealer under 325 hektar.
Christer Johansson menar att det inte alltid är en fördel att ha en stor tröska eftersom den till exempel kan ge packningsskador på lerjordar. Fördelar kan vara möjlighet att vänta lite längre innan man börjar skörden, att kunna välja att tröska vid låga vattenhalter med mera. Men han menar ändå att optimal användningstid hamnar på 160-180 timmar per år trots vinsten som finns i till exempel möjligheten att kunna skörda vid låga vattenhalter.

Läglighet gynnar större

När priserna på spannmål går upp förändras bilden något. Läglighetskostnaden ändras och den optimala användningstiden för tröskan går ner när priset på den skördade varan går upp.
– När priserna stiger blir det viktigare att få ner spill och att plocka in alla kilon. Det är också viktigt att behålla kvaliteten på spannmålen. Där den optimala arbetstiden har varit 180-200 timmar kanske den går ner till 160-170 timmar, säger han.

Pris per kilo

Oftast räknas kostnaderna i kronor per hektar eller per timme. Det går också att betrakta kostnaden per kilo tröskad vara. Enligt Christer Johanssons beräkningar blir kostnaden 14 öre per kilo för en 16-fots tröska som används cirka 150 timmar per år. Om samma tröska bara används 105 timmar per år ökar kostnaden med tre öre per kilo.
– Det låter inte som så mycket men den som skördar 500 ton har då en 15 000 kronor högre kostnad, säger han.
En 25-fots tröska som tröskar cirka 200 timmar per år ger en kostnad på 11 öre per kilo. Med en användningstid på 150 timmar blir kostnaden istället 13 öre per kilo.
– När tröskans arbetstid går ner så ökar timkostnaden och därmed ökar kostnaden per kilo spannmål betydligt.
Tröskan är det enskilt dyraste momentet i växtodlingen menar Christer Johansson. För den som optimerar fel kan det innebära en kostnad på 20-25 ör per kilo spannmål istället för 11-14 öre.

Planera investeringarna

Christer Johansson menar att det är viktigt att ha en investeringsplan och att inte låta maskinerna bli för gamla.
– Målet kan vara att ersätta en tröska efter runt 2000 timmar. Sedan kan det snabbt gå utför. Tiden är naturligtvis kortare om tröskan inte sköts ordentligt och tiden kan förlängas för den som är noggrann med skötseln. Men man får inte glömma att räkna in arbetstiden för underhållet också.

Skriv avtal

Den som väljer att gå in i ett samarbetsavtal ger Christer Johansson rådet att alltid skriva ett avtal och reglera samarbetet. Det finns färdiga avtal för den som inte vill skriva ett eget. Han uppmanar alla att gå igenom den checklista som finns. De som redan samarbetar uppmanar han att träffas efter säsongens slut och diskutera hur det har gått samtidigt som tröskan rengörs och tas om hand
Det kan också finnas fördelar med att diskutera växtföljder med den som man samarbetar med.
– Det kan vara mycket positivt om man senare vill utöka samarbetet med såmaskin. De som kommer överens om att använda samma sorter behöver till exempel inte göra om vridningsproven och det går det att spara mycket på, säger Christer Johansson.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste