Till synes friska djur kan efter att de plötsligt börjat blöda vara döda inom några få timmar. I ett fåtal fall har kalvar överlevt och återhämtat sig, vilket får veterinär Kerstin Müller vid Berlins Freie Universität att misstänka att det rör sig om en störning i immunsystemet.
Bilden återgiven med tillstånd av kliniken för klövdjur vid Berlins Freie Universität.

– Sjukdomen yttrar sig så att djuren plötsligt drabbas av hög feber och börjar blöda till synes rakt genom den oskadade huden. Precis som hos blödarsjuka människor upphör inte blödandet och inom några timmar är djuren döda, säger professor Kerstin Müller, veterinär på kliniken för klövdjur vid Berlins Freie Universität.

Veterinärmyndigheterna i Tyskland känner till ungefär 150 fall där unga kalvar dött på det här sättet de senaste två åren. Eftersom en död kalv inte är något som måste anmälas så räknar man också med att det finns ett mörkertal. Obduktioner har visat att benmärgen är geléaktig och att blodplättarna som hjälper blodet att levras inte fungerar.
Att kalvar drabbas av blödningar på det här sättet är inte tidigare okänt, men då har man kunnat säga vad det berott på, till exempel ett virus eller en infektion. Idag vet inte veterinärer och expertis vad som orsakar blödningen.
– I fall som jag har sett tidigare genom åren har det ofta varit fråga om förgiftning, till exempel genom en viss sorts antibiotika som skadat benmärgen hos kalvar men som idag är förbjuden, säger Kerstin Müller.
Den enda gemensamma nämnaren så här långt är att alla döda kalvar kommer från gårdar där djuren vaccinerats mot BVD-virus (virusdiarré hos nötkreatur). Det är framförallt gårdar i södra Tyskland som drabbats.

Förutom att blod tränger ut där djuret fått en vaccination eller öronmärkning, så kan de även blöda i ögonvitorna. Även avföringen är ofta full med blod eller levrat blod. Djuren dör utmattade med hög feber av blodbrist.

Problem med blodplättar

Veterinärerna i Tyskland kallar sjukdomen för blutschwitzen, som ungefär kan översättas med ”blodsvettare”. Det tar bara några timmar från det att djuret mått bra, tills det att det dör av blodbrist. De djur som dött har varit mellan tio dagar gamla och upp till en månad.
Slemhinnorna i mun och ögon är helt vita på de sjuka djuren och om man tittar nära så upptäcker man små blå prickar, så kallade petechier. De är ett tecken på att något är fel med blodplättarna. Enkelt uttryckt så fungerar inte levrandet som det ska.
En rad teorier har förts fram på vad blödarsjukan skulle kunna bero på. Allt från strålningen från mobilmaster till genmodifierat sojafoder från Argentina, till kritiserade vaccin, mediciner, virus och bakterier. Men hittills har alla teorier fått avfärdats.
Kerstin Müllers teori är att det rör sig om en störning i immunsystemet
och att det skulle kunna hänga samman med råmjölken som kalvarna diar den första tiden.
– Problemet med råmjölken skulle kunna handla om ett immunologiskt fenomen där antikroppar i mjölken vänder sig emot och angriper kalvarnas egna blodplättar, säger Kerstin Müller.

Inga kända svenska fall

– Jag känner inte till något liknande fall i Sverige. Det är verkligen lite av ett mysterium, säger statsveterinär Karin Persson-Waller.
Hon har pratat med kolleger och slagit i litteraturen för att försöka ta reda på vad det kan röra sig om men utan framgång.
– En väldigt ovanlig men liknande sjukdom där blodplättarna utarmas finns hos grisen och där har det att göra med att modern har bildat antikroppar hos något som finns i fadern, och eftersom fadern genetiskt finns i kultingen så drabbas den. Men det förutsätter en skada i livmoderväggen där celler från kultingen går över till modern, så att hon reagerar och skapar antikroppar som sen når kultingen via mjölken, säger Karin Persson-Waller.
Hon tycker att 150 fall under en tvåårsperiod är jämförelsevis många. Eftersom det inte verkar röra sig om genetiska defekter, eftersom olika raser och blandningar är drabbade, så skulle det istället kunna ligga på fodret, resonerar hon.
– Men det finns mycket duktigt folk i Tyskland så jag antar att de nu är inne på de olika linjerna som man kan följa för att hitta ett svar på det här,
säger Karin Persson-Waller.


Marcus Hansson

Frilansjournalist

Senaste