Här kommer den nya mjölkladugården, kvig- och stutstallet samt det nya stallet för suggor och slaktsvin att byggas. Foto: Rättviks gymnasium

 

Det var under den senaste upphandlingen som Jonny Jones, på Rättviks kommun kom på idén att kommunen själv skulle producera mat till barn- och äldreomsorgen.
Efter att kommunen tidigare hade inhandlat kött- och charkuteriprodukter från Siljan chark där det mesta är tillverkat av lokala råvaror. Genom lagen om offentlig upphandlig var de nu tvungna att anta ett billigare anbud från en matleverantör lång därifrån.
Kommunen skickade ut en enkätförfrågan till föräldrarna till barnen i skolorna och resultatet visade att föräldrarna ställde hög prioritet på att maten i skolorna ska vara av bra kvalitet och att det helst ska vara närproducerad mat som serveras.
I samma veva gick naturbruksgymnasiet i Rättvik över från Landstingets regi till kommunen. För att kunna fortsätta att bedriva undervisningen på gymnasiet behövde skolans ladugård från 1974 renoveras. Därför bestämde sig kommunen för att de skulle bygga ut den befintliga ladugården så att den skulle kunna försörja kommunens kök i barn- och äldreomsorgen med kött.
I utbyggnadsplanerna ingår en ny mjölkladugård, ett kvig- och stutstall och ett nytt integrerat stall för suggor och slaktsvin. Den utökade djurbesättningen ställer också krav på mer lanbruks- och betesmark. Därför ingår också ett återtag av jordbruksmarken runt Siljan i Återtagandeprojektet.

Jonny Jones, kommunalråd i Rättviks kommun, har själv en bakgrund som lantbrukare. Det var han som kom på idén med att om kommunen ville ha lokalproducerade råvaror i sina kök så fick de se till att bli självförsörjande. Foto: Sofie Logardt

Lantbruksmark igen

Den mark som Naturbruks­gymnasiet äger idag räcker inte till för att försörja den utökade djurbesättningen. För att inte konkurrera ut de lokala lantbrukarna och ta redan befintlig åkermark har kommunen bestämt sig för att återinrätta gammal jordbruksmark som idag är igenvuxen med sly eller planterad skog på.
– Det är cirka 150 till 160 hektar gammal åkermark som vi planerar att göra brukningdsuglig igen, säger Jonny Jones. 
Kommunen har en person anställd på halvtid med att bara arbeta med dessa markfrågor.
– Problemet här i Siljans­området är att det är väldigt dålig arrondering på markerna. Det finns väldigt många små skiften med lika många ägare, säger Jonny Jones.
För att få bättre arrondering och mer mark har kommunen kontaktat olika markägare och erbjudit dem tre olika alternativ, sälja, arrendera till kommunen eller byta marken mot skogsmark. Markägaren kan även tacka nej om han eller hon vill.
– Hittills har de flesta vi kontaktat varit intresserade av att byta marken mot skog, säger Jonny Jones.
Enligt Jonny Jones kommer även de lokala lantbrukarna att främjas av projektet.
– Skolan kommer inte att kunna producera spannmål så att det räcker till foder i slaktsvinsproduktionen. Här kommer det att finnas möjlighet för lokala lantbrukare att producera spannmål och sälja till skolan, säger han.

Större krav på kökspersonalen

Även kommunköken kommer att påverkas av projektet då det kommer att ställas högre krav på kökspersonalen. Från att tidigare ha fått mycket av köttet i halvfabrikat måste nu kökspersonalen tillreda renare råvaror, såsom hela stekar.
Sven-Erik Wallin kostchef vid Rättviks kommun tycker att hela projektet är stimulerande men att det inte är helt lätt.
– Vi kommer att behöva ändra matsedlarna så att de ska passa de nya råvarorna. Men vi har ett samarbete med kockar från en lokal restaurang som ska hjälpa och inspirera kommunens kökspersonal till att tillaga maten, säger han.
Bättre råvaror
Enligt Sven-Erik Wallin innebär projektet att de nu kommer ha tillgång finare råvaror än tidigare. Han berättar om nyårsafton då de kunde servera oxfilé till de äldre i kommunen. Oxfilén hade plockats undan och sparats under året så att den kunde serveras på nyårsafton.
– Det var väldigt populärt bland de äldre att få en riktig köttbit av god kvalitet, säger han.
Rättviks kommun räknar med att de nya ladugårdarna på naturbruksgymnasiet kommer att vara klara och i full produktion 2011.
– Kommunen sparar inte pengar på det här projektet. Men däremot får vi bättre råvaror trots att vi betalar samma pris som tidigare. Vi vill ha närproducerade råvaror i maten till våra barn och äldre, säger Jonny Jones.

Sofie Logardt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Återtagandeprojektet
Naturbruksgymnasiet ska tillgodose 2 000 portioner per dag inom skolan, 42 veckor per år och cirka 250 till 300 portioner per dag inom äldreomsorgen.

Planerade återtag till kommunens kök per år:
Nötkött 6 700 kg
Fläskkött 2 500 kg
Korv 6 500 kg
Charkprodukter 5 000 kg

Byggprocess:
Ny ladugård för 75 kor i varm lösdrift
Nytt stut- och kvigstall för cirka 150 djur
Nytt svinstall med integrerad produktion, 33 suggor och 200 slaktsvin.

Marker:
120 hektar ny åkermark
70 hektar nya beten

 

 


Senaste