Guldsits när värmeverken använder mer åkerbränslen

Jordbruket i Västra Götalands län skulle enligt AGROVÄST Livsmedel AB kunna framställa energi från biobränslen motsvarande 5 TWh, lika mycket som en kärnkraftsreaktor. Få lantbrukare tar till vara på de möjligheter som finns på den egna gården.

Kent-Olof Söderqvist och Olof Arkelöv tror på guldsist för de lantbrukare som kan producera bränsle till värmeverken. Foto: Cecilia Ryegård

– Stora mängder energi går förlorad, säger Olof Arkelöv som leder ett nytt projekt som ska hitta vägarna för ökade leveranser av åkerbränslen till värmeverken.

Det finns en stor potential för biobränslen inom lantbruket i form av halm, flis, energiskog och skogsbränsle. Flera av de möjliga biobränslena är restprodukter som idag inte tas till vara. Nu har ett pilotprojekt startats i Västra Götaland som ska ligga till grund för riktlinjer för hela landet och där jordbrukets möjligheter ska utvärderas.
– Syftet är att i samverkan med lantbrukare och värmeverk kartlägga hinder och möjligheter för ökad användning av åkerbränslen, samt bi- och restprodukter från lantbruket, säger Kent-Olof Söderqvist, från AGROVÄST, som driver projektet.
Framför allt handlar det om hur lönsamheten ska ökas för primärproducenterna och vilka nya affärsmöjligheter som finns inom området.
– Stora mängder energi går förlorad, säger Olof Arkelöv som är projektledare. Vår frågeställning är varför det är så få som utnyttjar den egna gårdens möjligheter att producera biobränslen. Som vanligt, får man väl säga, är det lönsamheten som är för dålig för primärproducenten.


Entreprenör sökes!

En av projektets frågeställningar är vad som är en rimlig ersättningsnivå till lantbrukaren för biobränslen och hur man kan få en bättre samverka runt hanteringen. Värmeverk och ett 100-tal lantbrukare har intervjuats.
– Länken mellan producenten och värmeverket är för svag, fortsätter Olof Arkelöv. Det som saknas är entreprenören som ser producenten och kunden och gör något utav det hela. Vi måste hitta de lantbrukarna som vill pelletera, flisa och möta värmeverkens behov. Vi efterlyser entreprenörer som ser affärsmöjligheter i detta logistikproblem.


Sned vinstfördelning

Det är inte för alla i branschen som lönsamheten är dålig. Som exempel kan nämnas att grot, grenar och toppar, i dag betalas med cirka två till tre öre per kilowattimme. Under förädlingsfasen via värmeverket ökar den rejält i värde och slutförbrukaren får betala mellan 65 öre och 1,25 kronor inklusive moms.
– Det finns stora pengar i detta, säger Kent-Olof Söderqvist. Biobränslet måste bli en lönande affär för alla inblandade. Men priserna är på väg upp. Vi har gått från en marknad med överskott av bränsle, där värmeverken fått betalt för att elda sopor, till en brist. Det är många värmeverk som behöver få tag på fler energikällor. Jordbrukarna sitter i en guldsits. Vi ser framför oss en marknad med mycket stor efterfrågan och annan prisnivå än dagens.


Framtida export av biobränsle

I EU finns ett mål om att öka andelen förnybar energi från dagens 8,5 procent till 20 procent år 2020. Huvuddelen ska komma från biobränsle. Sverige ligger bra till och har redan passerat 40 procent. Men utan stora insatser skulle vi på relativt kort tid kunna komma ännu längre. Enligt LRF har Sveriges bönder en potential att producera 22 terawattimmar energi från åkerbränslen
– Den kraftiga ökade användningen av biobränsle enligt EU:s mål kommer förmodligen att leda till betydligt högre priser på biobränsle och jag kan se ett scenario där Sverige blir exportörer av biobränslen. säger Kent-Olof Söderqvist. Energin kommer inte att bli billigare och det kan bli ett hastigt uppvaknande för såväl ledningen på värmeverken som för konsumenterna.

 

Cecilia Ryegård

Frilansjournalist

Artikeln publicerades onsdag den 20 maj 2009

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste