DEBATT: Subventionera bönderna
– för sista gången
Tänk om firma Arkelsten & Munkhammar skulle få hälften av intäkterna från kunder och andra hälften från skattebetalarna. Med skattemedlen skulle följa krav som att vi ska avstå från att producera. Samtidigt skulle staten hålla utländska konkurrenter borta.
Precis så bisarr är den europeiska jordbrukspolitiken. Skattebetalaren betalar två gånger för maten och tillåts ofta inte köpa billigare alternativ från exempelvis Sydamerika. I spåren följer väl belagd ineffektivitet, dyrare produkter och bibehållen fattigdom runtom i världen.
En av de största mottagarna av stöd heter familjen Windsor – det brittiska kungahuset. En svensk sjuksköterska betalar till brittiska drottningen. Förre statsministern tar numera emot stora summor i jordbruksbidrag, trots statsrådpension och konsultjobb.
I ljuset av den globala matbrist som förra året drev upp priserna framstår det som orimligt att betala bönder för att avstå från produktion. Ifall konsumenterna istället fick bestämma skulle produktionen följa efterfrågan.
Men framför allt har vi en djup recession. Europa måste möta den med att bland annat tidigarelägga viktiga strukturella reformer. Varje land för sig kan göra mycket för att bli mer flexibelt, innovativt och entreprenöriellt – men EU kan bidra.
På senare tid har flera bidragssystem inom EU bytt namn. Nu handlar mycket plötsligt om konkurrenskraft. Men samma bidrag som förr ger ingen ökad konkurrenskraft. Att halva EU-budgeten på 1300 miljarder kronor går till jordbruk försämrar vårt utgångsläge.
På en rad sätt har Europa förbättrats på senare år. Den inre marknaden med närmare 500 miljoner människor gör att länderna tävlar om förbättringar. Enligt Världsbanken har EU varit världens ledande reformområde det senaste decenniet.
Men budgeten kan användas väldigt mycket bättre. Självklart borde den europeiska skattebetalaren få behålla mer av sina pengar. Men de resurser EU ändå ska ha bör snarare användas till forskning än jordbruksstöd.
Ofta är det svårt att avskaffa även erkänt skadliga bidragssystem. Systemen har skapat mäktiga särintressen som vill behålla sina privilegier. Kanske är de franska bönderna urtypen för detta.
Men när just Frankrike skulle avskaffa sina varvsstöd betalades ett års subventioner ut till de anställda – som var nöjda med det. Kanske det är vägen ut för EU:s jordbrukspolitik? Ett års subventioner i handen, sedan gäller konkurrens på marknaden.
Sofia Arkelsten
Riksdagsledamot (m)
Johnny Munkhammar
Författare till Sköna Europa (Kalla Kulor Förlag)
Kommenterarer till artikeln
Erik skrev 2009-06-18 04:07:39:
Fredrik: Totalförsvarsaspekten är inget som våra politiker skall sköta åt oss, vill vi konsumenter inte ha svensk mat så är det konsumenternas bekymmer i kristider. Jag äter dock svenskt. kuutamoviljelijä: Vem tror du betalar för subventionen? Det blir lika dyrt (eller billigare i konkurrens) med den skillnaden att du får betala för vad du faktiskt äter.
Fredrik skrev 2009-06-01 10:26:48:
Sofia och Johnny, som några av nedanstående kommentatorer är inne på, glömmer ni den viktigaste orsaken till att många länder vill bibehålla sitt lantbruk - livsmedel kan inte fullt ut jämställas med andra produkter. Utan egen förmåga att producera är vi mycket illa ute om något stör den internationella handeln. Ett år utan nya platt-TV apparater kan inte jämföras med en månad med brist på mat!
ERKA skrev 2009-05-26 10:01:26:
Pinsamt okunnigt och historielöst som vanligt bland marknadslieralerna. (undrar vem som har hittat på deras efternamn?)
ante skrev 2009-05-23 19:03:58:
jA VI HAR TYDLIGEN BRIST PÅ MEDIA I DET HÄR LANDET DÅ TIDNINGAR MÅSTE FÅ MOMS PÅ 6 AV OSS SKATTEBETALRE DESSUTOM PRESSSTÖD SNACKA OM REGLERINGAR.
kuutamoviljelijä skrev 2009-05-22 20:58:05:
Författarna till artikeln tycks inte veta att alla världskrig som vi har haft, 1 och 2 har startat på grund av matbrist. De tycks inte heller förstå att stödet är en subvention åt konsumenten så att maten blir billigare.
Månsknsbonde skrev 2009-05-22 12:29:17:
Dagens "pig" och "dräng"-avdrag är väl konstruerade exakt så som Johnny beskriver. Hantverkaren får halva pengen från konsumenten och andra halvan från skatteverket efter att först fått fylla i en handfull blanketter.
peter skrev 2009-05-22 11:43:25:
Utan EU-Stöd = dyrare mat i affären eller ingen mat produktion i sverige. Dagens lantbruk går på knäna ,Väldigt få jordbrukare kan ta ut marknadsmässig lön. Se dagens industris artikel om kungens gods stenshammar.