DEBATT: Fortsatt uppbyggnad av vindkraftverk ökar landets miljöbörda!

Tack statsministern för ditt svar på frågan: ”Varför ska vi bygga vindkraftverk i Sverige?” som var rubriken på min debattartikel i Jordbruksaktuellt nummer 16 den 30 september.

Jag fick svaret i den allmänpolitiska debatten i P1 onsdagen den 14 oktober. Då förklarades att nu ska minsann en sedan länge efterfrågad överföringskabel till Lettland byggas. I denna ska bland annat den svenskproducerade vindkraftselen transporteras.

Det kändes förlösande att få ett svar från vår högst ansvarige politiker vart vårt växande överskott på elproduktion ska ta vägen. När det inte går att försvara landets behov av el eller möjlig miljönytta från vindkraftverken, återstår endast export från uppbyggnad av 6 000-7 000 verk som planeringsmålet + 30 TWh kräver om dessa ska stå för produktionen. Varför då inte bygga i Lettland som JI-projekt?

I tidningen Ny Teknik nummer 39 skriver Energimyndighetens generaldirektör under rubriken: ”EU:s klimatmål blir svensk guldgruva” när Sverige kan exportera förnyelsebar el. Guldet lär hamna i de vinstdrivande företagens ficka, ofta utländska. Guldglansen har nog falnat till en dyster gråton hos en stor grupp samhällsmedborgare som drabbas av störd landskapsbild, störd boendemiljö, sänkta fastighetsvärden och begränsad markanvändning. Turismen, som är vår enskilt största näringsgren med en omsättning på 244 miljarder, riskerar att trängas undan av vindkraftsetableringar.

Påverkan på folkhälsa och djurlivets många arter är inte tillräckligt utredd, så varför är det så bråttom att bygga vindkraftverk? Många fågelarter har undersökts, men hur stor död yta skapar vindkraftverken t.ex. för djur som jagar/överlever med hjälp av hörsel? Innehållet i ett fullsatt seminarium på temat vindbruk onsdagen den 21 oktober, arrangerat av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, bekräftade dessa farhågor.

Det heter att man ska städa framför egen dörr först.” Detta kräver verkligen vårt i EU högst ställda nationella miljömål med minskning av växthusgaser om 40 procent från 1990 till 2020. Vid ingången till år 2010 har vi inte ens nått 10 procent reduktion. Det brådskar.
I detta läge planeras en jättesatsning på vindkraftverk som till mycket liten del kan skapa produkt- och miljönytta i landet, utan kommer att starkt öka våra utsläpp av växthusgaser. Den mycket miljöbelastande cementframställningen på Gotland (har nyligen fått tillstånd till utökad brytning i känslig miljö), som ingår i vindkraftverkens betongfundament, beräknas emittera cirka 1 000 ton CO2 per verk. Till detta kommer fossila insatser för tillverkning av ett standardverk med 2 MW på 340 ton och anläggningsvägar med mera.

En uppräkning med enbart bottenplattan till 7 000 verk ger oss en "bakläxa" på 7 miljoner ton CO2 och ökar alltså det redan stora åtagandet med minskning av växthusgaser. Var finns idéer, vetenskaplig bas och pengar till att lösa detta? Vi samhällsmedborgare har rätt att kräva kostnadseffektiva och verkningsfulla miljösatsningar för landet. Det är dags att dra i nödbromsen och stanna vindkraftståget som är på fel spår!


Arne Lövgren
Naturbrukslärare, Strängnäs


(Joint Implementation kommer från Kyoto-protokollet och ska hjälpa länder att minska utsläppen av växthusgaser. Red:s kommentar).


Artikeln publicerades torsdag den 12 november 2009

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste