Satsar på energi från gris

Lars Åslund satsar på egen energiproduktion i form av biogas från gödsel. Gödseln från grisarna kommer att få stå för både värme och ljus på gården framöver.

Lars Åslund på Högebo satsar på egen energiproduktion. I bakgrunden syns delar av biogasanläggningen inklusive blandningsbrunnen som gör det möjligt att blanda in fasta substrat i processen.Foto: Erik Brink

På toppen av det västgötska platåberget Kinnekulle tronar gården Högebo som drivs av Lars Åslund. På gården finns det en grisbesättningen om 270 suggor med produktionen inriktad på att leverera dräktiga hybrider.

I slutet av oktober var det stora invigning av Högebos nybyggda biogasanläggning. Ett åttiotal besökare hade samlats för att studera satsningen närmare.

Behov av el och värme

– Det är roligt att äntligen få starta igång anläggningen, säger Lars Åslund. Investeringen har föregåtts av något år av diskussioner med Götene Gårdsgas om en biogassatsning baserad på gårdens gödselproduktion.
Biogasproduktionen på Högebo genererar energi i form av värme och el.
– Högebo är en bra gård att bygga en biogasanläggning på då man har ett stort värmebehov på gården, grisnings- och tillväxtavdelningar slukar mycket värme, säger Bo Johansson, Götene Gårdsgas. Samtidigt går även det mesta av elproduktionen åt på gården.
Tanken med investeringen är att biogasen ska kunna ersätta all olja som går åt till uppvärmning.
– I snitt gör vi av med två kubikmeter olja i månaden. Hade vi inte investerat i biogas hade vi byggt en flispanna, säger Lars Åslund och fortsätter.
– Det som är särskilt tilltalande med biogas är att man redan har råvaran, gödsel, ”gratis” på gården.


Biogas på Högebo
  • Integrerad grisproduktion med 270 suggor producerar 5 500 kubikmeter flytgödsel med nio  procent torrsubstans per år.
  • En rötkammare på 380 kubikmeter
  • Kraftvärmeproduktion från 50 kW asynkron generator
  • Anläggningen ska producera 400 kubikmeter biogas per dygn med ett innehåll av 65 procent metan.
  • På ett år generar anläggningen 900 000 kWh energi. En tredjedel går åt till att värma processen, en tredjedel blir värme och en tredjedel blir el.

Mindre lukt

I och med rötningen av gödseln för att producera biogas förändras även gödselns egenskaper. Det organiska kvävet mineraliseras till för växterna lättillgängligt ammoniumkväve, gödseln blir lättare att sprida samt att lukten minskar. Med en större andel ammoniumkväve i gödseln blir det också viktigare att hantera den rätt genom myllning eller spridning i växande gröda.
– Det är mycket intressant att också få en gödsel som blir bättre ur spridningssynpunkt efter rötningen. Att kunna minska lukten från gödseln är mycket positivt, säger Lars.
Det är attraktivt att bo på det natursköna Kinnekulle, vilket innebär ett ökat antal boende på utan lantbruksanknytning, vilket i sin tur skulle kunna ge mindre tolerans för gödsellukt och skapa problem.

2,6 miljoner

Högebos investering i biogas är budgeterad till 2,6 miljoner kronor varav 30 procent betalas av investeringsstödet för biogas.
Anläggningen ska vara automatisk och kunna klara
driften själv. Statusen på anläggningen ska gå att läsa av på distans med hjälp av en uppkopplad dator.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 


Artikeln publicerades lördag den 14 november 2009

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste