Välj rätt bränsle till gården

Det finns många vägar att välja mellan när det gäller uppvärmning av gården. Till en början vad du har för tillgång till bränsle och hur mycket tid vill du lägga ner på att elda? Ulf Wigzell, energirådgivare på LRF Konsult hjälper oss reda ut begreppen.

Ulf Wigzell, energirådgivare på LRF Konsult. Foto: LRF Konsult

Vilken uppvärming som passar bäst för gården beror på många faktorer, till exempel vad det är för produktion på gården och hur många byggnader som ska värmas upp. Vad som är bästa lösningen för en spannmålsgård kanske inte passar en med mjölk- eller grisproduktion.

För att begränsa lite har vi den här gången valt att titta på en mellanstor spannmålsgård med 200 hektar åker, 100 hektar skog, en torkanläggning, verkstad, boningshus och två mindre hus. Och med utgångspunkt från detta valt att titta lite närmare på olika typer av anläggningar med en fastbränslepanna som värmekälla.

Olika arbetskrävande

– En viktig del när man funderar på ett nytt värmesystem är att fundera över hur mycket jobb man vill lägga ner och vad man har för tillgång till bränsle, säger Ulf Wigzell. Det finns för- och nackdelar med alla typer av värmesystem.
På en gård finns det oftast tillgång till någon typ av bränsle som kan användas till uppvärmningen.
– Även om man har tillgång till exempelvis ved och spannmål på gården så tycker jag att man ska räkna med marknadspriset på dessa produkter när man gör sina kalkyler, säger Ulf Wigzell. Om man inte eldar bränslet själv, så kan man ju sälja det.
Enligt Ulf Wigzell finns det två vägval när man ska göra en systemlösning och det är att välja mellan satseldade pannor eller pannor med kontinuerlig inmatning.
– Om man väljer till exempel ved eller halm som är satseldade pannor så krävs mera tillsyn, arbete och översikt än för pellets, flis och spannmål som är självmatande pannor som inte kräver lika mycket arbete, säger han. Dock kan spannmålspannorna kräva lite mera tillsyn än pannorna för pellets och flis.
Sen är det också hur man ska lösa uppvärmningen av torken som oftast kräver en stor effekt.
– Väljer man en panna för kontinuerlig eldning, dimensionerar man denna efter värmebehovet till boningshusen och då klarar den i regel inte hela värmebehovet till torken och om man dimensionerar efter torken så blir den för stor, säger Ulf Wigzell.

Halm och ved

Om man väljer en satseldad halm- eller vedpanna bör man enligt Ulf Wigzell välja en panna som täcker två till tre gånger effektbehovet och som kan värma upp en tillräckligt stor ackumulatortank för att hålla byggnaderna varma under dagen och natten.
– Om man inte överdimensionerar så måste man elda hela tiden när det är som kallast och det är det kanske inte alla som vill, säger han.
Men det finns en fördel att ha en överdimensionerad panna och det är under skörden när torken kräver extra mycket värme.
– Under den här tiden på året behövs oftast inte värme till boningshusen och man kan leda om all effekt till torken och på så sätt kan man slippa en extra oljebrännare till torken, säger Ulf Wigzell.
En vedpanna kräver oftast en mindre investering än andra lösningar men istället krävs större ackumulatortankar.
– Priset på ved är också ganska stabilt och det är lätt att få tag i, särskilt om man har egen skog, säger han. Men man bör också ta med i beräkningarna den tid man lägger ner på att ta fram bränslet om man hugger veden själv.

Pellets, spannmål och flis

Fördelarna med att elda pellets, spannmål eller flis är att dessa system är självmatande och inte kräver så stor arbetsinsats.
– Jag brukar rekommendera att man ska satsa på anläggningar som kan klara av flera olika bränslen. På så sätt kan man välja det som är billigast för tillfället, säger Ulf Wigzell.
Om man har en ren pelletspanna kan man inte elda något annat bränsle, men väljer man en spannmålspanna kan man välja mellan pellets och spannmål, säger han.
Pelletspriserna följer oftast el- och oljepriserna och enligt Ulf Wigzell beror detta på att det är ett förädlat bränsle.
Om man tittar på pellets, spannmål, flis och ved så är först och främst investeringarna i värmeanläggningen relativt billig jämfört med halmpannor i lämplig storlek för denna typ av gård.
– Priserna på flis är stabilare om man jämför med pellets, säger Ulf Wigzell. Spannmålspriserna kan svänga från år till år.
Investeringen i en anläggning för pellets, spannmål, flis och ved är relativt billig jämfört med halmpannor i lämplig storlek för schablongården, enligt Ulf Wigzell.
När det kommer till dimensionering av pellets-, spannmåls- och flispannor så behöver de inte vara lika stora som för ved och halm.
– Eftersom det är en kontinuerlig matning behöver man inte lika stora ackumulatortankar och därför räcker det med att kunna täcka behovet för byggnaderna. För torken kan man då istället behöva en extra panna eller behålla den gamla som kompletteras med ett värmebatteri, säger Ulf Wigzell.

Trender

– Trenderna när det gäller uppvärmning ser olika ut beroende på var man befinner sig i landet, säger Ulf Wigzell.
I skogs- och mellanbygder är det mycket ved och flis som eldas. På slättlandet ser man att halm och spannmålseldning som kommer tillbaka.
– I och med de låga spannmålspriserna i år har spannmålen blivit populärare, säger han.
Enligt Ulf Wigzell sker det också en stor utveckling inom biogas på gårdsnivå.
– För en spannmålsgård saknas det oftast lämpligt substrat till en biogasanläggning. Investeringarna skulle bli alldeles för höga, men annars tycker jag att det är ett bra alternativ.

Sofie Logardt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

I diagramen kan vi se att havre är det billigaste bränslet med dagens priser följt av flis, ved, pellets och halm.
Kalkylerna är gjorda utifrån förutsättningarna för en schablongård som den här gången är en spannmålsgård med 200 hektar åker, 100 hektar skog, en torkanläggning, verkstad, boningshus och två mindre hus. I investeringarna  ingår en anslutning av torken med värmebatteri samt kulvertering och undercentral till byggnader. De olika systemen kräver olika mycket arbete och detta har Ulf Wigzell tagit med i driftskostnaderna. Han har räknat på cirka 100 timmars arbetstid per år för pellets, havre och flis samt cirka  200 timmar för ved och halm.
I kalkylerna för  pellets, havre och flis har Ulf Wigzell räknat med en investering av pannor på 40-50 kW, detta skulle täcka det löpande behovet för schablongården. Ved och halmpannan har han dimensionerat större för att man inte ska behöva elda hela dagarna. Vedpannan är dimensionerad för cirka 100 kW. När Ulf Wigzell skulle göra sina beräkningar så hittade han ingen halmpanna som var tillräckligt liten för behovet för schablongården, utan den är på 280 kW vilket är onödigt stort, enligt honom och kan förklara det höga priset. 
I kalkylerna har Ulf Wigzell räknat på marknadspriserna för de olika bränslena. 

Sammanställning av energikostnad för olika biobränslen (öre/kWh)


Artikeln publicerades lördag den 21 november 2009

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste