Halm ersätter 800 000 liter olja

I år har Lars Ove Hilbrand pressat linhalm från 2 000 hektar i Östergötland. Den kommer under vintern bland annat värma upp Väderstadsverkens lokaler.

 Illustration: Malin Strandli

Hilbrands Energi bildades 1997 och sedan dess har de levererat värme på fjärrvärmenät som ägs av energibolaget i Mjölby. Men Lars Ove Hilbrand har lång erfarenhet av halmpannor.

Redan 1978 installerade han en hemma hos sig själv och sedan följde ett antal år när han monterade halmpannor i hela södra halvan av Sverige.
Maskinstation och energibolag
Förutom Hilbrands Energi har han Hilbrands Maskinstation och företagen samarbetar med varandra. Maskinstationen pressar till exempel halmen som eldas i energibolagets panna. Och spridningen av askan sköts återigen av maskinstationen.
Den absolut största kunden är Väderstadsverken som står för ungefär 70 procent av konsumtionen och han tycker att det finns en bra logik i det.
– Väderstadsverken tillverkar maskiner för jordbruket och då känns det bra att få energin från jordbruket, säger Lars Ove Hilbrand. Nu ersätter vi mellan 800 och 1 000 kubikmeter olja per år.

Bra och dålig halm
Innan halmen eldas vägs buntarna som väger ungefär 500 kilo styck. När den eldas mäter de hur mycket energi de får ut per bunt. Erfarenheter från detta gör att Lars Ove Hilbrand har några halmfavoriter.
– Av stråsädesslagen är råghalmen bäst att elda. I år fanns det inte så mycket råg så vi har pressat linhalm från 2 000 hektar, berättar han. Linhalmen ger ungefär lika mycket energi som råghalmen.
Även om lin fungerar bra i pannan har den varit lite av en besvikelse i år eftersom halmskörden per hektar inte blev så stor. Normalt räknar de med tio 500-kilosbuntar per hektar råghalm och runt fem buntar linhalm per hektar men i år fick de sänka förväntningarna. Det blev inte mer än 2,5 buntar linhalm per hektar i snitt vilket förstås ökar kostnaderna.

Olöst gåta
En intressant och obesvarad erfarenhet är att han tycker att vetehalm som har bekämpats med Amistar inte fungerar så bra i halmpannan eftersom den ger mycket mer aska. Vad det kan bero på vet han inte idag.
– Vi har ju bara mätt hur mycket den energi den ger och vetehalm som behandlats med Amistar har enligt våra erfarenheter helt enkelt inte samma brännvärde.

Helena Högberg Åkerhielm
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades torsdag den 11 november 2010

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Kommenterarer till artikeln

gustaf skrev 2010-11-12 13:30:31:

antagligen är det så att halmen mognar senare när man sprutar svamp i vete. Vilket leder till att halmen brinner sämre ?

Senaste

Nya landsbygdsministern behöver tillföra tillit och dialog

En ny landsbygdsminister är på plats med uppdraget att jobba vidare med livsmedelsstrategin. När jag frågar mina medlemmar, lantbrukare och livsmedelsföretagen om de hittills har upplevt effekter och resultat från livsmedelsstrategin blir svaret att det har gått åt motsatt håll. Vad är det för fel som sker på vägen? I många fall är de uppsatta målen till branschens fördel. Men administration och byråkrati försvårar, kontrollavgifterna ökar och tilliten är mindre eller i princip noll enligt de lantbrukarne och företag som jag för dialog med.

Kommentera