Sparar in 1 400 mil gödseltransporter

På Wapnö har man under en tid arbetat med att skapa ett system för gödseln som gör att man spar transporter och störningar på gården. Totalt 3,5 kilometer pumpledning, satellitlager och en nyinköpt gödselutläggare minskar transporterna med 1 400 mil per år.

Totalt har Wapnö investerat cirka åtta miljoner kronor på satellitlager, ledningssystem och gödselutläggare. I gengäld sparar de in 1 400 mil transporter. Foto: Lennart E. Bengtsson
Utöver ledningssystemet som gör att man kan pumpa ut gödsel till olika delar av spridningsarealen har man med den nya gödselspridaren också investerat i en slangvinda som når två kilometer. På det sättet menar Lennart E. Bengtsson, vd Wapnö AB, att de ska kunna sprida merparten av spridningsarealen med det nya systemet.
– Vi täcker ungefär 90 till 95 procent av arealen, vilket är ungefär 1 200 hektar, säger han. Men vi kan ju även i fortsättningen köra ut med lastbil om vi vill sprida på en annan del av arealen.

Kapaciteten viktig

Den här typen av investering i ledningssystem, satellitlager, gödselutläggare tar naturligtvis tid och kostar en hel del pengar. Totalt har det kostat cirka åtta miljoner kronor men samtidigt menar Lennart E. Bengtsson att det delvis vägs upp av att de slipper investeringar i traktorer och gödseltunnor.
Gödselutläggare har de köpt från Danmark och de valde den för att den har en del egenskaper som passar för just Wapnö.
– Vi tycker att den här har bättre pumpkapacitet och har större dimensioner, säger Lennart E. Bengtsson. Det gör att vi tror att den håller mycket bättre och att den kan pumpa mer kubikmeter per timme.
Som en snittberäkning uppskattar han kapaciteten till 130 kubikmeter per timme men när maskinen väl är igång och kör är kapaciteten naturligtvis högre. Men det beror också på hur lång sträcka den ska pumpa. Den maximala sträckan som de kan pumpa gödseln på Wapnö är 4,5 kilometer men ju längre sträcka desto lägre kapacitet förstås.

Minskad markpackning, tidigare start

En fördel som han ser med det valda system är att de minskar sina gödseltransporter. Det gör att störningarna i omgivande tätbebyggelse minskar och det gör också kostnaderna för transporterna. Dessutom kan de pumpa ut gödseln under tider på året då det är svalare vilket han menar minskar kväveförluster. Spridning med gödselutläggare ger också mindre risk för markpackning än spridning med traktor och gödseltank och det blir möjligt att komma igång med spridningen tidigare.
En nackdel som han ser är att pumpsystemet kräver en tunnare gödsel. Den måste spädas med vatten och en sådan tunnare gödsel är en nackdel om man lejer in spridningen utifrån eftersom den oftast betalas per kubikmeter spridd gödsel.
– Nu när vi har en egen maskin så slår det inte så hårt att volymen blir större. Det är klart att det kostar att shunta varje kubikmeter men det slår inte lika hårt som om man lejer in spridningen, säger Lennart E. Bengtsson.

Gödselvärdet bara en tredjedel

Att sprida gödsel kostar mycket pengar menar han. Kanske mer än vad många normalt räknar med. På Wapnö har de investerat cirka åtta miljoner i systemet inklusive gödselutläggaren men hans förhoppning är att det ska hålla i 20 år.
– All hantering av gödsel kostar pengar, kanske mer än vad många räknar med, säger han. För vår del räknar vi med att gödselvärdet är en tredjedel av vad det kostar att hantera den.
Nästa steg biogas
Men utvecklingen på Wapnö stannar inte här. De söker också tillstånd för att bygga en biogasanläggning på gården. En fördel med att röta gödseln är att den blir mer homogen och mer lätthanterlig.
– Med en biogasanläggning kan det bli så att vi slipper spä ut gödseln, säger han.
I biogasanläggningen är det tänkt att man ska röta gödseln och restprodukter från den egna mejeriproduktionen men inga andra restproduker från andra delar av samhället. I framtiden kanske också från eget slakteri. Men tanken med biogassatsningen är att också den ska vara det som Lennart E. Bengtsson kallar Härproducerad, vilket är ett ledord för Wapnö.
– Vi strävar efter att våra produkter ska vara Härproducerat. Vår biogas ska vara ”grön biogas” och det som ska rötas är gödseln, restprodukter från vårt mejeri och kanske i framtiden material från ett eventuellt eget slakteri. Allt talar idag för att vi kommer att få stöd för byggandet av biogasanläggningen.

Helena Högberg Åkerhielm
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades onsdag den 27 april 2011

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste