Som exempel på vad han menar tar han upp det arbete som pågår med att försöka skapa ett GMO-fritt Norrland. Det menar han handlar om lokala ekoodlares och ekoodlarnas föreningars oro för vad genmodifierad potatis kan innebära för deras egen marknad och varumärket Norrbotten.

”Det handlar alltså mycket lite om miljö, än mindre om livsmedelsförsörjning, utan mer om marknadsandelar och varumärkesbyggande. Detta blir pinsamt tydligt när ekoodlarna förkastar odling av bladmögelresistent potatis enbart på grund av förädlingsmetoden”, skriver Jens Sundström i debattartikeln.

Att säga nej till GMO menar han betyder att man stänger dörren för möjligheten att utveckla ett lantbruk som både förmår producera tillräckligt med mat och samtidigt minska lantbrukets miljöpåverkan. Det handlar enligt honom om förlorade möjligheter och att man avsäger sig en betydande möjlighet att minska kemikalie förbrukningen, minska näringsläckaget och öka växternas torktolerans.

Jens Sundström avslutar debatten med:
”För mig som miljöengagerad växtforskare skulle det ha varit helt obegripligt att detta sker med miljörörelsens, biodynamikernas och ekoodlarnas goda minne - om jag inte hade genomskådat att det handlar om att tjäna pengar och bygga varumärken.”

Nyligen efterfrågade SLU:s rektor Lisa Synnerby-Forsse ett samtal med landsbygdsminister Eskil Erlandsson angående just genmodifierade grödor och de faror hon såg med att med den nuvarande europeiska hållningen för den typen av växtförädling.

DI-Debatt

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste