Nyhet från Jordbruksaktuuellt 2011-07-18

Utökad användning av stråförkortning i stråsäd

Enligt ett beslut från Kemikalieinspektionen (KemI) utvidgas användningsområdet för stråförkortningsmedlet Moddus M till att även omfatta stråförkortning i odlingar av vete, rågvete, korn och havre. Beklagligt enligt KemI men rätt ur ett konkurrensperspektiv menar LRF.

Foto: Sofie Logardt

Stråförkortning har varit förbjudet i svensk spannmålsodling sedan 1987, med undantag för användning i råg. Anledningen är att råg anses skilja sig från övriga spannmålsgrödor med ett längre och svagare strå vilket ökar risken för liggsäd. I Finland, Danmark och Tyskland med flera länder är användning av tillväxtreglerande medel sedan många år tillåtet i spannmålsodling.

Många vändor sedan 2005

En ansökan om utvidgat användningsområde för Moddus, Cycocel Plus, Cerone och Terpal lämnades in 2005. KemI avslog ansökan med hänvisning till att man såg en risk för ett ökat kväveläckage eftersom stråförkortningsmedel medger en intensivare gödsling. Frågan om utökad användning har sedan dess gått vidare med en överklagan av KemI:s beslut hos regeringen och senare för rättsprövning i regeringsrätten.
Regeringsrätten upphävde regeringens beslut om att avslå överklagan, med hänvisning till att det strider mot växtskyddsmedelsdirektivet och 14 kap. 10 § miljöbalken. Det innebar att KemI:s beslut om avslag från 2005 upphävdes och ärendet lämnades tillbaka till KemI för ny behandling. Den prövningen är nu genomförd och man har beslutat att bifalla ansökan om att utvidga användningsområdet för Moddus M till att gälla användning också i vete, rågvete, korn och havre.

Missnöjda med beslutet

KemI är dock inte nöjda med att ta beslutet. De menar att beslutet om att tillåta Moddus M försvårar arbetet med handlingsprogrammet ”Hållbar användning av växtskyddsmedel”. Själva beskriver de beslutet som en historisk trendförändring bort från en svensk förebyggande kemikaliepolitik.
Beslutet som nu har tagits bygger på de tidigare bestämmelserna i växtskyddsmedelsdirektivet eftersom ansökan inkom före den 14 juli 2011, då det nya Växtskyddsdirektivet började gälla. Enligt de nyare reglerna kan man nationellt besluta om begränsningar. Kemi menar därför att möjligheten att kunna begränsa användningen kan användas vid en eventuell framtida omprövning av godkännandet för Moddus M.

Rätt ur ett konkurrensperspektiv

Beslutet om att även i Sverige utöka användningsområdet för stråförkortning till vete, korn och havre menar man på LRF är rätt ur ett konkurrensperspektiv. En del av de nationella begränsningarna menar man är betydelsefulla när det gäller att minska riskerna och beroendet av växtskyddsmedel. Men att andra, som tillväxtregulerande medel, inte är så självklara på grund av konkurrenskraftsskäl.
– Vi har en annan situation idag bland annat med osäkert klimat och en tuff gemensam EU-marknad, säger Sunita Hallgren, LRF.
Hon säger att LRF också är angelägna om att resthalterna av kemiska ämnen i spannmål inte ska öka.
– Men vi menar att ett förändrat klimat med ökade problem med liggsäd och fältgroende spannmål, ökade krav på frihet från toxiner i spannmål samt nya stråsädessorter förädlade för en EU-gemensam marknad är skäl som motiverar att ompröva det svenska beslutet kring tillväxtreglerande medel.
Enligt Jordbruksverkets analys från 1998 förlorar svensk spannmålsodling runt 100 miljoner kronor i minskade intäkter från lägre skördar när tillväxtreglerande medel inte får användas.
– Den lantbrukare som avstår från stråförkortning ska på marknaden få ett merpris för detta vilket i praktiken inte sker idag.