Mindre växthusgaser med baljväxter

Baljväxter som ärta, böna, lucern, sojaböna och klöver kan minska utsläppen av växthusgaser. Främst genom en minskad användning av mineralgödsel, det visar ny forskning från SLU.

En internationell forskargrupp, ledd av Erik Steen Jensen vid SLU, har samlat och syntetiserat kunskap om baljväxternas förmåga att bland annat minska utsläppen av växthusgaser.
I genomsnitt för försöksplatser och år var lustgasemissionerna från baljväxter 1,29 kg kväve per hektar. Det kan jämföras med 3,22 kilo kväve från kvävegödslade grödor och betesmarker.
Det går åt 35–60 procent mindre fossila bränslen till baljväxtgrödor och baljväxtbaserade betesmarker än till kvävegödslade spannmålsgrödor eller vall. Detta beror primärt på att det inte finns något behov kvävegödsling i baljväxter och att kvävebehovet blir mindre i efterföljande grödor i växtföljden. Dessutom resulterar produktionen av kvävegödselmedel i betydliga emissioner av CO2 och N2O.

Ingen kvävegödsling

Baljväxter spelar också en central roll i att tillföra det extra organiska kväve, som krävs för att stimulera ackumulering av markkol i en omfattning som överstiger den fastläggning som sker vid kvävegödslad odling av spannmål eller vall. Det visar data från betesmarker, annuella respektive perenna odlingssystem.
Baljväxternas biomassa kan användas som råvara för biodiesel eller bioetanol, men dessutom innehåller de en lång rad intressanta ämnen, som kan raffineras för användning som industriella material och kemikalier.
– Det unika med baljväxter som energigröda är att man inte behöver gödsla med kväve, säger Erik Steen Jensen.

Kan användas till bränsle

Den stora fossila energiförbrukningen vid syntes, transport och spridning av kvävegödselmedel reducerar ofta andra energigrödors nettoinbindning av kol i marken, och därmed fördelen med dem. Det måste dock bli en kompromiss mellan att använda baljväxter till biomassa i bioraffinaderier och att låta dem bidra till markens bördighet.
– Baljväxternas många ekosystemtjänster, bland annat deras förmåga att reducera utsläppen av växthusgaser från jordbruket, minska användningen av fossil energi, öka kol fastläggningen i marken, samt bidra med värdefulla biomassaråvaror till bioraffinaderier gör dem viktiga för framtidens hållbara agroekosystem, sammanfattar Erik Steen Jensen

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades tisdag den 08 november 2011

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Kommenterarer till artikeln

Beate Leggedör skrev 2011-11-15 10:11:05:

Odling av baljväxterna i Europa kan dessutom bidra till ökad självförsörjning med foder. Att minska importer av soja är bra för både klimatet och utvecklingsländernas livsmedelsförsörjning.

Senaste