Bönder förser Stockholm med bränsle

Redan för sju år sedan började tio gårdar  runt om Katrineholm fundera på att bygga gårdsanläggningar för biogasproduktion, men planerna lades ner när det visade sig bli svårt att få det lönsamt. Lösningen blev en stor gemensam anläggning där biogasen uppgraderas till fordonsgas och rötresterna hamnar på åkrarna igen.

De två stora rötkamrarna rymmer 4 500 kubikmeter gödsel vardera och kan producera biogas till 3 miljoner kubikmeter fordonsgas årligen. Foto: Sofie Logardt

 

Nu har anläggningen i Katrineholm varit igång i ett år. Från vägen mellan Katrineholm och Nyköping kan men se de två stora rötkamrarna där vardera kammare rötar

4 500 kubikmeter gödsel.

Det var redan 2004 som de tio gårdarna runt om Katrineholm började fundera på att bygga egna biogasanläggningar, men kom fram till att det inte skulle löna sig. Då började de se sig om efter andra möjligheter och att kanske bygga en större anläggning tillsammans. De tio gårdarna gick samman och bildade Lantbruksgas i Sörmland AB. Projektet låg på is under några år tills att Swedish Biogas International AB (SBI) kom med en lösning på hur biogasanläggningen skulle byggas och hur det skulle gå att få det lönsamt.
Idag ägs anläggningen i till 51 procent av SBI, resterande 49 procent ägs av Ericsbergs Säteri, Fors Säteri, Åkerö Säteri samt Lantbruksgas i Sörmland AB som betår av de tre förstnämnda gårdarna samt sju gårdar till.

– Anläggningen går med vinst sedan augusti och vi går mot ett positivt resultat redan första året, säger Erik Erjeby, material- och lantbrukschef Swedish Biogas AB

Från gödsel till bränsle

De sju grisproducenterna som är med levererar cirka 60 000 ton flytgödsel till anläggningen per år och de tre kycklingproducenterna som är med levererar cirka 1 600 ton fastgödsel till anläggningen per år. Den gård som har längsta avståndet att leverera gödseln ligger två mil från anläggningen.
Resterande material som går in i biogasproduktionen består av fettslam samt olika vegetabilier i form av ensilage och biprodukter från livsmedelsindustri.
– Det behövs lite fasta material för att kunna få en bättre rötning och få ut mer biogas, säger Erik Erjeby, material- och lantbrukschef på SBI.
Från gödseln och vege­tabilierna produceras sedan fordonsgas som säljs till AGA och går till deras försäljningsställen i Stockholm för att användas som gas i taxi- och personbilar och även en och annan buss.
– För att kunna dra igång det här projektet behövde vi någon som ville köpa fordonsgasen vi tillverkar och där nappade AGA. Vi har ett avtal om att sälja fordonsgasen till dem under hela avskrivningstiden som är 15 år. Det rör sig om en volym på tre miljoner kubikmeter fordonsgas per år, säger Erik Erjeby.
Han menar att förutsättningarna för att producera fordonsgas blir allt bättre.
– Under de senaste åren har gasmarknaden ökat med 40 procent per år och den kommer fortsätta öka, säger han.

FAKTA: Biogasanläggningen i Katrineholm

Ägare: Swedish Biogas International AB, 51 procent. Övrigt ägande av Ericsbergs Säteri, Fors Säteri, Åkerö Säteri samt Lantbruksgas i Sörmland AB

Driftstart: 2010, september

Behandlad mängd substrat: 70 000 ton per år

Producerad mängd biometan: 3 miljoner kubikmeter per år (motsvarar 3 miljoner liter bensin)

Producerad mängd biogödsel: 60 000 ton per år. Den producerade biogasen reducerar utsläpp av koldioxid med 13 000 ton per år.

Källa: SBI
Tvättar gasen

För att kunna sälja biogasen som fordonsgas måste den uppgraderas. Det innebär att biogasen som innehåller cirka 65 procent metangas ska renas från svavel och koldioxid. När reningen är gjord återstår en gas som består av 97 procent metangas och kan då klassas som fordonsgas.
För att ta bort svavlet från biogasen används ett filter med aktivt kol, vars syfte är att ta bort lukt från gasreningen. Efter att allt svavel tagits bort görs en gasuppgradering genom vattenskrubbning. Det innebär att gasen skickas genom en vattenström, där vattnet fångar upp koldioxiden.
När reningen är klar trycks gasen upp till 200 bar för att kunna lagras och transporteras.

Säljer rötresterna

Men det är inte bara försäljning av fordonsgas som biogasanläggningen i Katrineholm får in pengar på. Av rötresterna bildas två olika fraktioner, en fast med hög mull- och fosforhalt och en flytande med lägre fosforhalt.
– Den fasta gödseln säljer vi till olika växtodlingsgårdar som gödsel och jordförbättrare. Flytgödseln tar gårdarna tillbaka och sprider på sina egna marker, säger Erik Erjeby.
Han menar att det här är en viktig fördel med att röta gödseln. Den gödsel som bönderna tar tillbaka är en homogen substans som är lättare att hantera, luktar mindre samt att den innehåller mer lättillgänglig näring för växterna.

Viktigt med hygienen

Hygienen är jätteviktigt i och med att det är så många gårdar som levererar sin gödsel till anläggningen och sedan tar tillbaka den.
För att ta bort risken med smittspridning så hygieniseras all gödsel innan den går in i rötkammaren. Detta görs genom att värma upp gödseln till 70 grader under en timme.
Även gödselbilen som levererar och tar tillbaka gödseln till gårdarna rengörs kontinuerligt för att minska risken för smittspridning.
Ingen lukt
När vi går runt på anläggningen slås jag av att det inte luktar någon gödsel alls. Erik Erjeby berättar att det är något de har arbetat mycket med.
– När det är en så här stor anläggning är det viktigt att det inte luktar illa om den, särskilt om den skulle vara nära ett tätbebyggt område, säger han.
För att minska lukten har man en sluten hantering genom hela kedjan.

Ett bra första år

Efter en uppstartssträcka för att få igång rötningsprocessen och trappa upp biogasproduktionen ordentligt, flyter nu produktionen på bra i anläggningen.
– Hittills följer anläggningen budgeten, säger Erik Erjeby och tillägger:
– Den har levererat vinst sedan augusti och vi går mot ett positivt resultat redan första året.

Jonas Lindeberg arbetar som förvaltare på Åkerö säteri, ett av lantbruken som är med i biogassatsningen i Katrineholm, och han är nöjd med första årets resultat.

Får en bättre gödsel

Jonas Lindeberg arbetar som förvaltare på Åkerö Säteri, ett av lantbruken som är med i biogassatsningen i Katrineholm, och han är nöjd med första årets resultat.
Han ser redan två fördelar med att röta gödseln och sedan ta tillbaka den för att sprida på markerna.
– Kycklinggödseln som vi levererar till biogasanläggningen är fast och innehåller mycket fosfor. Det vi tar tillbaka är en homogen ”soppa” med mindre fosfor och mycket ammoniumkväve. Det har gjort att vi kan dra ner på inköpen av mineralgödsel,
säger han.

Kan minska gödselinköpen

På Åkerö säteri bedriver man cirka 300 hektar växtodling förutom kycklingproduktion. Jonas Lindeberg berättar att de brukar lägga 27 kilo kväve per hektar på vårsäden och 40 kilo kväve per hektar på höstsäden och sedan täcka upp resten med gödsel.
– Nu när vi har den rötade biogödseln ser det ut som om vi kommer att kunna skippa mineralgödseln nästa år, säger han och tillägger:
– Tidigare har vi köpt in kväve, till exempel urearester, och blandat i flytgödseln. Det kommer vi inte att behöva göra i fortsättningen.


Sofie Logardt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades torsdag den 17 november 2011

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste