Sol-, vind-, vatten- och bioenergi, liksom geotermisk energi kan ersätta den fossila energin inom lantbruket, menar rapporten från FAO.

”Det finns skäl att tvivla på huruvida en livsmedelssektor med sitt nuvarande beroende av fossila bränslen kan möta den globala efterfrågan på mat. Utmaningen består i att frikoppla livsmedelspriserna från de stigande och fluktuerande priserna på fossila bränslen”, står det i rapporten från FAO.

Till livsmedelssektorn räknas tillverkning av insatsvaror, produktion, förädling, transport, handel och konsumtion. Enligt rapporten förbrukar den cirka 95 exajoule, vilket är ungefär 30 procent av den globala energikonsumtionen. Sektorn står även för 20 procent av världens växthusgasutsläpp.
Jordbrukets direkta energianvändning uppgår till sex exajoule per år, arbete från människor och dragdjur ej inräknat, varav OECD-länderna står för dryga hälften.

Nytt tankesätt inom jordbruket

– Den globala livsmedelsektorn måste lära sig att använda energi på ett smartare sätt. Dagens metoder kan anpassas vid varje steg i livsmedelskedjan, så de bli mindre energiintensiva, säger FAO:s undergeneraldirektör på avdelningen för naturresurser, Alexander Müller i ett pressmeddelande.
Han menar att effektivitetsvinster kan uppnås till ingen, alternativt en ringa kostnad genom modifieringar av dagens jordbruks- och förädlingstekniker.
På produktionsnivå kan jordbruket anpassas för en smartare energianvändning. Ett par exempel är bränsleeffektivare motorer, kompostering och precisionsgödsling, bevattningsövervakning och precisionsbevattning, minskad plöjning (no-tilling) och användande av grödor och boskapsraser som inte är lika beroende av insatsvaror.
Efter skörd kan förbättrad transport och infrastruktur, bättre isolerade förvaringsanläggningar, färre förpackningar, mindre matsvinn och mer effektiv matlagningsutrustning göra att energianvändningen minskar.
Räknat på både produktionsnivå och efter skörd, uppgår förlusterna och svinnet till att omfatta ungefär en tredjedel av allt livsmedel som produceras. Då tillkommer också förlusten av energin som går åt vid produktionen av dessa varor, noterar FAO-rapporten.

Mer biobränsle från jordbruket

FAO:s rapport uppmärksammar också de stora möjligheter jordbruket har att producera mer av den energi som behövs för att trygga livsmedelsförsörjningen och främja landsbygdsutvecklingen.
Sol-, vind-, vatten- och bioenergi, liksom geotermisk energi kan ersätta den fossila energin inom lant- och vattenbruk. Den förnybara energin kan också användas vid förvaring och förädling av livsmedelsprodukter. Redan idag tas till exempel restprodukterna från sockerframställning tillvara för att alstra värme och elektricitet. Så kallat ”vått förädlingsavfall”, som defekta tomater och skinn eller fruktkött från juicetillverkning, kan rötas till biogas. Det finns nu miljontals småskaliga biogasanläggningar som används av självförsörjande lantbrukare i låginkomstländerna för att producera biogas för hushållsbehov.
Slutligen bör tillgängligheten till moderna energisystem förbättras för de miljoner människor som fortfarande använder biomassa för matlagning och uppvärmning.

En lång väg att gå

Övergången till ett energismart jordbruk är en enorm utmaning. Det kommer krävas långsiktigt tänkande och processen behöver starta redan i detta nu, säger FAO.
– Huvudfrågan vi står inför är inte om eller när vi borde börja övergången till energismarta livsmedelssystem, utan snarare hur vi kan komma igång och påbörja en gradvis och stabil förändring, säger Müller.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera