Så undviker ni konflikter i familjeföretaget

Att driva familjeföretag och dela såväl jobb som fritid med sina barn, sin partner eller andra närstående är en praktisk men sällan helt konfliktfri lösning. Ett sätt att förebygga konflikter är att sätta tydliga gränser mellan era privata och professionella roller och lämna de privata känslorna hemma när ni arbetar ihop. Ett annat är att skydda er med ordentliga avtal.

Undvik att ta in alltför många delägare, det ökar sannolikheten för konflikter när många viljor ska samsas, tipsar Katarina Wiklund, chefsjurist på LRF Konsult. Foto: LRF Konsult

– Det vanligaste problemet när man jobbar ihop med familjemedlemmar är att hålla isär era privata och professionella personligheter. Små konflikter får lätt orimliga proportioner eftersom ni riskerar att blanda ihop sak och person, säger konsulten Chris Edman, som föreläser om konsten att jobba ihop med sin partner.

Om en av er är chef är det särskilt viktigt att den andre inte favoriseras genom att exempelvis få bättre arbetsvillkor än kollegorna, det kan nämligen leda till att de tittar snett på er. Chris Edman framhåller att det även finns fördelar med att jobba med sin familj. Eftersom ni känner varandra utan och innan kan ni undvika missförstånd och lättare ge rak kritik när det är befogat.

Inte privat på arbetstid
Om ni har bråkat kvällen innan, är irriterade på varandra eller befinner er i någon form av konflikt som inte nödvändigtvis har med jobbet att göra är det lätt hänt att de negativa känslorna spiller över på arbetsdagen och går ut över er samarbetsförmåga.
– Ta för vana att släppa alla privata tankar och projekt så snart ni går innanför dörren på jobbet och försök att b­etrakta dina familjemedlemmar som vilka kollegor som helst. Undvik att diskutera privata frågor på arbetstid och sträva efter så tydliga gränser som möjligt mellan arbetstid och fritid, säger Chris Edman.
Katarina Wiklund, chefsjurist på LRF Konsult, re­kommenderar att jordbrukare som driver sitt företag inom familjen skriver någon form av samarbetsavtal.
– Ta stöd i Lagen om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter, som innehåller många handfasta tips, säger hon.
En av de vanligaste konflikt­­­­härdarna bland lantbrukarfamiljer berör ersättningen för det arbete som läggs ner.
Ha gärna regelbundna möten eller samtal kring hur era respektive målsättningar och ambitioner för det gemensamma fö­retagandet ser ut framöver. På så vis säkerställer ni er gemensamma målbild och kan känna er trygga i vetskapen att ni strävar åt samma håll. Undvik att ta in alltför många delägare, det ökar sannolikheten för konflikter när många viljor ska samsas, tipsar
Katarina Wiklund.

Reglera inte allt i detalj
Enligt Katarina Wiklund finns det ingen anledning att reglera alla arbetsuppgifter i detalj eftersom fördelningen kan bli orättvis om en familjemedlem exempelvis råkar ansvara för snöröjningen under en snöfattig vinter och en annan ansvarar för tröskningen en blöt och besvärlig höst.
– Däremot är det viktigt att ni reglerar vilken ersättning respektive familjemedlem kan förvänta sig för sitt arbete, säger Katarina Wiklund.
En vanlig konfliktsituation är ett äkta par där den ena partnern äger hela gården, medan den andra partnern är ingift i familjen och inte har något formellt ägande i verksamheten. När partnern förväntas lägga ner minst lika mycket arbete som sin man eller fru på gården kan gnissel lätt uppstå. I det läget är det klokt att dela upp ägandet av företaget eller att göra en del av fastigheten till giftorättsgods, vilket gör att ägarfördelningen kan kännas mer rättvis.
Ytterligare ett scenario är familjeföretag där man nöjer sig med att ta ut en väldigt liten ersättning för det arbete som läggs ned och det då lätt kan kännas orättvist eftersom man kan ha jobbat
mycket för liten ersättning.
– Teckna gärna ett kompanjonavtal där ersättningsfrågor kan regleras, det kan behövas, även om ni är släkt eller nära anhöriga, rekommenderar Katarina Wiklund.

Betala för utfört arbete
– Den som inte får ta ut någon lön upplever ofta att det känns otacksamt att jobba i det gemensamma företaget. Reglera ersättningen skriftligt på förhand, så förebygger ni mycket osäkerhet och många presumtiva konflikter, säger Katarina Wiklund.
– Om företaget står inför en expansion eller har en viss omsättning kan det vara klokt att istället bilda ett driftsbolag, ett aktiebolag som enbart hanterar driften av jordbruket. På så vis håller ni fastighetsägandet utanför den dagliga driften, säger hon.
Eftersom ett driftsbolag är ett aktiebolag och därmed en separat juridisk person blir man anställd av bolaget och kan reglera lönen. Glöm inte att skydda er med livförsäkring och sjukförsäkring, det förebygger konflikter och problem om en delägare blir sjuk och inte kan arbeta under en period.
Tidigare var aktiebolag förknippat med revisorskostnader, men sedan en tid tillbaka räcker det med en auktoriserad redovisningskonsult för att driva aktiebolag, vilket sänker de årliga kostnaderna.

Trygga framtiden
– Tidigare var jordbruksfastigheter ofta en gåva i samband med generationsskiften, vilket i allmänhet var förknippat med en rad villkor. Den typen av komplicerade villkor börjar lyckligtvis försvinna nu, de var ofta en källa till konflikter eftersom de exempelvis kunde förbjuda inteckning på fastigheter eller att en överlåtelse krävde föräldrarnas tillstånd, säger K­atarina W­iklund.
Makar som äger och driver lantbruksverksamhet ihop bör vara noga med att teckna en livförsäkring, som ger en kontant ersättning i samband med dödsfall. I samband med att en partner går bort krävs ofta ekonomiska resurser för att få verksamheten på fötter igen efter en omställningsperiod. Då kan en livförsäkring utgöra en viktig trygghet, särskilt inom jordbruket, där många familjeföretag saknar kontant kapital.


Annika Wihlborg

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades söndag den 08 januari 2012

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste