Prisad kommun vill skapa närliggande natur för alla

Örebro kommun lever som de lär och har för sitt arbete med att uppfylla sin slogan ”Natur för alla” tilldelats Årets friluftskommun 2012. Man strävar också efter att naturen ska vara närliggande och lättillgänglig och skapade därför 14 nya natur- och kulturreservat för några år sedan.

Malin Björk, planingenjör på Örebro kommun, är stolt över kommunens utnämning till Sveriges friluftskommun 2012. En av de främsta anledningarna till att kommunen vann priset är satsningarna på tätortsnära naturupplevelser, som den nybyggda raststugan vid Rynningeviken. Foto: Pia Gyllin
2010 gjorde Örebro kommun en jättesatsning där man fördubblade antalet skyddade hektar: från 1 000 till 2 000 hektar uppdelat på 19 kommunala naturreservat.
– Det är unikt i Sverige att man väljer att skydda så mycket, berättar Malin Björk, kommunekolog på Örebro kommun.
Satsningen startade 2007 och tre år senare klubbade politikerna igenom beslutet som gjorde att de existerande fem reservaten fick sällskap av ytterligare 14. Reservaten ligger utspridda i kommunen och är till största del tätortsära allihop. Mer än hälften av kommunens 135 000 invånare har numera mindre än en kilometer till ett natur- eller kulturreservat.
– Det var bland annat därför vi vann, för att vi satsat på tätortsnära skogar så att så många som möjligt ska få möjlighet att komma ut i naturen. Örebro kommun äger 5 500 hektar produktiv skogsmark, varav 2 000 är natur- och kulturreservat. I reservaten finns både vild natur och ordnad miljö, som här på bilden: Naturens hus med café och anlagd vattenmiljö. Foto: Torbjörn Arvidson

 


Örebro kommun äger 5 500 hektar produktiv skogsmark, varav 2 000 är natur- och kulturreservat. I reservaten finns både vild natur och ordnad miljö, som här på bilden: Naturens hus med café och anlagd vattenmiljö. Foto: Torbjörn Arvidson
 

Sveriges Friluftskommun

Utmärkelsen baseras på en undersökning av hur landets kommuner arbetar med det lokala friluftslivet. 254 av landets 290 kommuner besvarade enkäten som fokuserade på tre områden: planer för friluftsliv, information och samarbeten kring friluftsliv samt aktiviteter inom friluftsliv.

Priset har delats ut  sedan 2010 då Sundsvalls kommun vann. 2011 stod Örnsköldsvik som segrare och i år blev det Örebro.

Vinnaren tilldelas 50 000 kr.

Bakom initiativet står Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening, Svenskt Friluftsliv och Svenska Ekoturismföreningen.

Olika preferenser
Reservaten i Örebro kommun innehåller blandade naturtyper. En del domineras av skog, andra av våtmarker. Av de som ligger nära Örebro stad har man valt att göra reservat av områden som redan användes i hög utsträckning av invånarna, till exempel Karlslund och Somarro. Tittar man på en karta ligger områdena som en krans runt staden.
– Eftersom Örebro växer är det viktigt att skydda natur nära stan, både för folkhälsan och för att människor ska få förståelse för naturen. Det är speciellt viktigt för småttingarna, att de blir intresserade av naturen i ett tidigt stadium eftersom det trots allt är de som ska ta hand om naturen, säger Malin.
– Vi försöker också få en mosaik över olika naturtyper så att olika arter och olika människor ska hitta någonstans att trivas. Alla har olika preferenser. Vi har både ordnade områden och lite mer vilda.
I ett av områdena återställer man växtligheten till hur den en gång var. Det innebär i det här fallet att man tar bort mycket av den granskog som planterats där och tar in med lövskog istället.

Även för ovana
I vissa reservat kan man se higland cattle eller får ströva omkring.
– Vi har 150 nöt och 150 får som sköter våra områden, vilket är bra både biologiskt och historiskt. Folk får se hur det gick till förr. Sedan är det ju trevligt också!
Tidigare gick djuren lösa på området, men numera finns de innanför stängsel.
– Vi tänkte att det var dumt att folk som var rädda för djuren inte skulle våga sig in i områdena, så nu kan de som vill gå in till djuren och de som inte vill slipper vara rädda.
Att anpassa reservaten så att de passar för så många som möjligt har varit huvudmålet i allt kommunen gjort.
– Det är viktigt att naturen även är tillgänglig för personer som är ovana och som inte har ”rätt” sorts kängor och Fjällräven-jacka. Man ska kunna ta på sig sina vanliga skor och gå ut i naturen – och det ska gå bra att komma fram med barnvagn eller rullstol. Det handlar om att öppna nya landskap för människor och tydliggöra att ”här finns mer att se och nya platser att upptäcka”.

Del av stadsplaneringen
I framgångsreceptet för att skapa en lyckad friluftsmiljö i en kommun tror Malin Björk att det står planering.
– Det är viktigt att friluftslivet finns med i stadsplaneringen. Stadsplanering handlar om att skapa en attraktiv stadsmiljö och naturen är en väldigt viktig del av den miljön - inte en separat del som en del verkar tro. Det är också viktigt att det finns en budget till friluftsarbetet, säger hon.
– Vi har en budget som vi bland annat använder till att köpa in mark till friluftsliv och turism. Vi har just köpt ett område i Kilsbergen som ligger inne i Sveaskogs ekopark. Där kommer vi att göra gångslingor och raststugor så att folk kan uppleva lite vildmark på nära håll också. Det är ett bra komplement till den tätortsnära naturen.

Pia Gyllin
Pia Gyllin
Tel: 019-16 64 68
E-post: pia@ja.se

Artikeln publicerades tisdag den 19 juni 2012

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste