Diskussion om kooperativa företags utmaningar

En mötesplats för svenska kooperativa företag. Det kan bli resultatet av det seminarium som arrangerades av Lantmännen i Solna, i slutet av förra året.

Lantmännen tog initia­tivet till seminariet, som gick under titeln Kooperativa affärsmodeller för fram­tiden. Uppslutningen var god, med nära 200 deltagare från svenska kooperativa företag, många med sinsemellan olika struktur. Dagen präglades av diskussioner om de stora
frågor som kooperativa företag står inför. Hur ska ägarviljan kanaliseras när ägarna är flera hundra stycken? Hur ska man få in nytt kapital i kooperativa företag? Och hur ska unga medlemmar attraheras?
Åke Hantoft, ordförande i Arla Foods, Helena Jonsson, ordförande i LRF, Bengt Olof Gunnarsson, ordförande i Lantmännen, och Christer Segersteen, ordförande i Södra skogsägarna, diskuterade sina företags största utmaningar i en paneldiskussion med nästan 200 deltagare. Foto: Katarina Hanslep

Anpassas för framtiden
– Jag tror det finns ett behov av att träffas och diskutera våra frågor, sa Anna Carlström, medlemschef på Lantmännen. Vår bolagsform har en lång historia i Sverige, våra medlemmar blir allt äldre, och vi behöver anpassa oss för i framtiden.
Christian Ankarstrand på LRF tyckte att kooperativa företag måste locka en helt ny generation unga som kan tänka sig att bli förtroendevalda.
– Det är inte modernt att engagera sig, och vi måste visa vad rollen som förtroendevald innebär. Om man ser på resultat finns inget sämre med bolag som är styrda och ägda som kooperativ jämfört med andra.

Helena Jonsson, ordförande i LRF, poängterade stoltheten i att gemensamt äga kooperativa företag.
– Företagen är idédrivna och står på en värdegrund. Det är ett motiv som kan
attrahera nya medlemmar. Vi behöver en positiv
attityd och kultur för att få till en idédiskussion, även med människor under 35. LRF ungdom är en utmärkt plattform för det.

Lättare för skogsägarna
Christer Segersteen, ord­förande i Södra skogsägarna, hade ett annat perspektiv.
– För oss är situationen lite annorlunda än i jordbruket, eftersom våra medlemmar är ganska rika. Det lönar sig att äga skog, och att göra det i kooperativ ger oss gemensamma fördelar, exempelvis kring
vattenvård. En del av ägandet är möten och social samvaro, och numera måste vi hitta nya mötesplatser för våra medlemmar. Våra familjedagar ser annorlunda ut i dag än förr.
Han poängterade det svenska ägandet.
– Vi vill ha vår ägarbas i
Sverige så att varje sak vi gör ska gå hem till skogsgården. Så länge vi är herre i vårt eget hus är det positivt att vara kooperation.

Tryggt med kooperativ
Åke Hantoft, ordförande i Arla Foods, beskrev Arlas resa.
– Det är vårt ansvar att företaget kan förändras, och vårt mål har alltid varit att få mer betalt för mjölken. Det ansvaret förpliktigar, och det
viktigaste är att vi styrs till 100 procent av bönder, även om inte majoriteten är i
Sverige längre.
Bengt Olov Gunnarsson, ordförande i Lantmännen, poängterade vikten av trygghet.
– Vid sidan av stolthet, är det också en trygghet att vara med i ett kooperativt företag, när konjunkturen svänger upp och ner. Det står vi för och det måste vi visa.
 Björn Wallin, styrelseledamot i Lantmännen, poängterade att det inte räcker med att bönderna äger sin kooperation.
– Vi måste hitta nya partners för att få in nytt kapital.

 Moderatorn Peter Nordmark summerade diskussionen.
– Kooperation bygger på öppenhet, och vi har en öppenhet som går längre här i Sverige än i många andra
länder. Den är värd att vårda. Det här är en början till att skapa en mötesplats för
kooperativa företag i Sverige. Nu får vi se hur vi går vidare. 

Katharina Weber, Ledamot LRF-ungdomen Skåne

                                           

Ewa Lööw, kretsordförande Arla Örebrokretsen

                                                

Lage Westman, medlemsansvarig Lantmännen, distrikt Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten

 

– Att hitta nya affärsmodeller som passar för framtiden. Vi vet att kooperativt företagande funkar, men det måste anpassas. Vi måste också försöka få in nytt kapital i kooperativa företag, och motivera yngre att engagera sig.

– Att vi tar vårt ansvar för ägarstyrningen - att ägarnas vilja kanaliseras. Vi kan vara lite dåliga på det ibland. Nya krav ställs på organisationen och vi måste låta ägarna följa med hela tiden.



– Att attrahera unga. I Västerbotten har vi sedan många år en tradition att vi måste se ungdomarna inom Lantmännen för att säkra vår framtida överlevnad. Vi har ett utbildningspaket som riktar sig till unga, med en kurs i just kooperation. Det fungerar väldigt bra hos oss, och vi får nya, unga medlemmar.


Katarina Hanslep
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades tisdag den 08 januari 2013

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste