Nya gruvor oroar markägare

Regeringen vill stärka svensk gruvnäring, en strategi som skapar oro och protester. Närmare ett 80-tal nya gruv- och prospekteringsprojekt är aktuella och den sammanlagda yta som berörs motsvarar Skånes yta två gånger om.

Lakvatten skrämmer. Ett av de allvarligaste hoten mot miljön i samband med gruvdrift är att förorenat lakvatten läcker ut i våra vattendrag och skadar grund- och dricksvatten. Trots att man har använt den senaste tekniken är dricksvattnet förorenat i ett område 8 mil runt gruvan Talvivaara i Finland. Det har blivit en väckarklocka även i Sverige. Arkivbild: Royny Holmström

 

 
Johan Elwing, initiativtagare till aktion Rädda Vättern. Foto: Gunnar Lundquist

 

   "Sverige riskerar att inom ett par år ha skänkt bort landets mineraltillgångar och enorma landområden som är helt avgörande för bland annat den svenska besöksnäringen och jord- och skogsbruk."

Jan Elwing
Aktion Rädda Vättern
 
Många markägare och miljö­organisationer är oroliga och ser miljöskandalen vid den finska gruvan Talvivaara som en väckarklocka. Trots modern teknik är dricksvattnet runt gruvan förorenat i en omkrets av åtta mil. I Västra Götaland berörs omkring 2 000 markägare av det kanadensiska gruv­bolaget Continental Precious Minerals planer på uranbrytning. Bolaget har fått förlängt undersökningstillstånd för 13 områden på Billingen, ett beslut som markägarna överklagat. De kräver att Förvaltningsdomstolen i Falun häver Bergsstatens beslut.

Omfattande brytning
I norra Kärr utanför Gränna planerar gruvföretaget Tasmet AB omfattande brytning av jordartsmetaller. Fyndigheten är den fjärde största i sitt slag i hela världen med ett tiotal olika jordarts­metaller. Tasmet AB har beviljats undersökningstillstånd och genomfört prospektering i området. I augusti lämnade bolaget in en ansökan om bearbetningskoncession till Bergsstaten som har skickat ärendet på remiss till Länsstyrelsen i Jönköpings län som hade möjlighet att lämna synpunkter till Bergs­staten fram till och med den 12 december.

Vattnet viktigast
För områden runt Vättern är vattenfrågan viktigast. Dag Fredriksson, ekolog Jönköpings kommun skriver ett yttrande till stadsbyggnadsnämnden i Jönköping där han hänvisar till försiktighetsprincipen och kravet på att använda bästa möjliga teknik enligt miljöbalken.
”Förorenat lakvatten får absolut inte läcka ut i Vättern”, skriver han bland annat.
Enligt tidningen Skaraborgsbygden är bergmästare Åsa Persson och gruvingenjör Stefan Tuoma på Bergsstaten övertygade om att en miljöskandal likt den i Finland inte skulle kunna hända i Sverige. Den metod som användes i Finland används inte av något gruvföretag i Sverige.
Däremot medger Stefan Tuoma att det är ofrånkomligt att gruvdrift påverkar naturen och att det i vissa fall kan ha negativa effekter på turistnäringen.

”Ödelagd Natur”
I november förra året samlades drygt 500 representanter från olika intresseföreningar i landet för att överlämna ett brev till regeringen. Budkavlen startade i Kiruna och vidare till Jokkmokk, Tärnaby, Vättern, Öland och Skåne.
Budskapet är tydligt; ”Sverige skänker bort sina mineraltillgångar till utländska gruvbolag – dörren står vidöppen! Sverige kan inom en tjugoårsperiod stå helt utan mineraltillgångar och tusentals arbetstillfällen inom jord- och skogsbruk, ren- och besöksnäring försvinner för all framtid. Det som återstår är en ödelagd natur och förstört grundvatten”.

Skattemedel bekostar
– Regeringen gör allt de kan för att förkorta handläggningstiden för miljöprövning, trots att Sverige redan har några av världens kortaste handläggningstider.
Regeringen hoppas därmed kunna skapa nya jobb och stora vinster för lång tid framöver.
– Verkligheten är en helt annan, säger Johan Elwing, talesman för Aktion Rädda Vättern.
– Vägar och järnvägar som gruvbolagen använder bekostas med skattemedel. Dessutom har SGU, Sveriges geologiska undersökning, med hjälp av skattemedel kartlagt var malmfyndigheterna finns. Och de enda intäkterna som staten får behålla är skatteintäkterna för de arbetstillfällen som skapas och en halv promille i mineralavgift – för närvarande 350 000 kronor per år baserat på bolagens omsättning. Miljardvinsterna försvinner utomlands!

Stor efterfrågan
Just nu är det stor efterfrågan på mineraler i världen. Priset på jordartsmetaller har ökat med över hundra procent på något år. En förklaring är att Kina, som dominerar världsmarknaden, har strypt sin export.
– Men vad händer med världsmarknadspriserna och gruvorna i Sverige om Kina åter öppnar för export? Vem ska då ta hand om ”avfallet” när de utländska aktörerna försvinner på grund av olönsam gruvdrift? Intressanta frågor, menar Johan Elwing.
Förra året omsatte turistnäringen 246 miljarder kronor i Sverige. Det är mer än stål-, järn- och personvagnsexporten tillsammans.
– Frågan om den svenska minerallagen och hur den ska tillämpas är förmodligen den enskilt viktigaste frågan i Sverige just nu, säger Johan Elwing.

Några få arbetstillfällen
– Sverige riskerar att inom ett par år ha skänkt bort ­landets mineraltillgångar och enorma landområden som är helt avgörande för bland annat den svenska besöks­näringen och jord- och skogsbruk. Allt detta för några få arbetstillfällen under några korta år, säger Johan Elwing.
Regeringen har redan tagit beslut om att satsa 103 ­miljarder kronor på infrastruktursatsningar. En stor del kommer att används till att bygga ut och förstärka väg- och järnvägsnät till gruv­bolagen.

Royny Holmström

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Läs även:
"Kampen är långt ifrån över"
"Fullskalig brytning känns avlägset"

Artikeln publicerades måndag den 21 januari 2013

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste