Ekologiskt vs konventionellt jordbruk – vem vinner?

Är ekologiskt jordbruk bättre än konventionellt? En diskussion med flera perspektiv arrangerades av Naturskyddsföreningen den 29 januari i Bryggarhuset i Stockholm.

Jan Bengtsson, Axel Mie, Eva Salomon, Erik Sten Jensen och Christel Cederberg diskuterade för- och nackdelar med ekologiskt jordbruk vid en hearing arrangerad av Naturskyddsföreningen.

– Hur ska vi forma ett jordbruk som ska försörja en stor mängd människor och sam­tidigt upprätthålla eko­systemet och miljön? inledde Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare, som tillsammans med Naturskyddsföreningens vice ordförande Johanna Sanddahl ledde samtalet.

På plats fanns forskare och professorer från universitet och högskolor, och en engagerad och inspirerad publik. Hearingen var en start på Naturskyddsföreningens temaår som handlar om att äta mer ekologiskt odlade livsmedel.

Vilken effekt kan ekologisk odling ha på biologisk mångfald?

– Ekologisk odling ökar artrikedomen, särskilt kan man se det i åkerkanter. Det ger blomrikare kantzoner och fler pollinatörer, vilket gynnar växterna, konstaterade Jan Bengtsson, professor på institutionen för ekologi på SLU. Det finns forskning som visar att den ökar med över 40 procent.

Erik Sten Jensen, professor vid SLU Alnarp, kontrade:

– Ingen vet ännu hur bra det är med ekologisk odling. Är det tillräckligt med 30-40 procent större artrikedom? Men det har ändå visat att större sortvariation på grödor, minskar risken för svamp­angrepp på grödorna. En mer planerad diversitet gynnar biologisk mångfald. Men det behövs också någon som köper produkten – en lönsamhet i odlingen.

  Ekologisk odling

+
Ökad biologisk mångfald.
Minskad risk för över­gödning.

-
Större risk för förstörda skördar.

Det finns inga starka bevis på att ekologiskt skulle vara nyttigare.

– Om mångfalden gynnas klarar grödorna bättre av störningar. Det är ett sätt att sprida risker, sa Christel­ Cederberg som är professor vid Chalmers och miljö­forskare vid SIK.

Förstörda skördar

Ekologisk odling ska vara fri från bekämpningsmedel, men det kan innebära att hela skördar blir förstörda, konstaterade Christel Cederberg. Samtidigt utvecklar skadedjur och svampar resistens mot bekämpningsmedel.

– Lösningen är att hitta ett integrerat växtskydd. Men teknikutvecklingen går långsammare än resistens­utvecklingen.

– Ett sätt kan vara att så fler höstgrödor som inte är lika utsatta, liksom att hitta nya odlingssystem där man ofta byter gröda på en jord. Evolutionen är en underskattad resurs, sa Jan Bengtsson.

– De som vågar testa nya varianter borde få ekonomiskt stöd så utvecklingen kan gå framåt, sa Christel Cederberg.

Ur hälsoperspektiv finns inga starka bevis för att ekologisk mat skulle vara bättre.

– Men jag väljer att se det som en försiktighets­princip: att välja ekologisk mat för utvecklingsprocessens skull. Det reducerar risken för att få i sig rester av bekämpningsmedel och andra gifter. EU:s direktiv är ekologiskt när det gäller mat till barn, sa Axel Mie, doktor vid avdelningen för klinisk forskning och utbildning på Karolinska institutet.

Minskad övergödningsrisk

Risken för övergödning är mindre vid ekologisk odling, konstaterade Eva Salomon, doktor vid institutet för ekologi och miljöteknik på SLU.

– Odlingen sker med lägre intensitet, mindre mängd gödsel används och läckaget blir mindre.

Men det beror inte på typen av gödsel, utan på den totala mängd som sprids, och timing.

– Under vissa tider på året är det meningslöst eftersom grödorna inte tar upp det, medan det under andra tider inte läcker alls lika mycket, sa Erik Sten Jensen.

Det är också skillnad på läckage var man befinner sig geografiskt. Medan kust­områden är särskilt utsatta kan man bedriva intensivare jordbruk på Västgötaslätten.

Vad gäller fosfor som växtnäring måste man kunna återvinna mer från reningsverk.

– Fosfor är en ändlig resurs och på lång sikt kommer det att uppstå problem. Att sluta kretsloppet mellan stad och land och återanvända urin och fekalier både från djur och människor, kan vara lösningen, sa Eva Salomon.

Är ekologiskt jordbruk bättre för klimatet?

– Det låter kanske krasst, men ur livslängdsperspektiv är det bättre ju kortare liv en ko har. Äta, växa, dö. Ju fortare det växer, desto mindre släpper den ut och desto bättre för klimatet. Då kostar det miljö att inte ge djuren syntetiska foder, sa Christel Cederberg.

Svensk köttkonsumtion har stadigt ökat, från 16-17 kilo per person 1990 till 26 kilo kött i dag.

Någon fix lösning på problemet finns inte. Man kan inte stänga in djuren och därmed begränsa utsläpp av ammoniak och metan.

– Tänk också på djurens välfärd. Det är ett etiskt problem. Djur på ekologiska gårdar har det bättre, tyckte Axel Mie.

Diskussionen avrundades med att konstatera att trots den hotande matbristen har intresset för mat aldrig varit så stort som nu. För att möta utmaningarna behövs nya produktiva metoder.


Katarina Hanslep
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades söndag den 10 mars 2013

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Kommenterarer till artikeln

Trololman93 skrev 2015-02-12 12:40:49:

Bra nyhetsinslag, jag har en fråga, ökar inte övergödningen om man kör med ekologiskt, för då kan ju marken inte ta in allt gödsel utan bekämpningsmedel. Och vad händer med ogräset om man inte besprutar dem. Hälsningar ifrån Karlskrona . Det är rätt e-postadress.

Senaste