Fäbodbruk i fokus för ny studie

Livet som fäbodbrukare och politiken runt fäbodbruk är något som står i fokus för en ny avhandling av Camilla Eriksson vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Kor på väg till bete. Foto: Camilla Eriksson
Fika på fäboden. Osttillverkning på fäboden är en viktig gren och grön- och vitmögelostar med hög kvalitet kan säljas för upp till 500 kronor kilot. Foto: Camilla Eriksson

Fäbodbruk innebär att djur flyttas till ett bete i utmarken under sommarmånaderna på så stort avstånd att man byggt en särskild fäbodbebyggelse med byggnader att bo i (fäbodstuga), att stalla in djuren i (fjös) och att tillverka mjölkprodukter i (kokhus). Tidigare hade nästan alla lantbruk i norra Svealand och nedre Norrland fäbodar fram till tidigt 1900-tal. I dag finns bara 200 fäbodbrukare i norra Svealand och nedre Norrland. Vissa har ärvt gården och brukar den som tidigare generationer medan andra är nyblivna fäbodbrukare som lockats av att leva nära naturen.

Modernt jordbruk?

Åsikterna går isär kring vad det är som ska stödjas i fäbodbruket, enligt avhandlingen, som visar att de nya fäbodstöden har gett upphov till en politisk strid där det finns olika syn på fäbodbruk och hur det ska gynnas. Är det ett ursprungligt kulturarv, biologisk mångfald eller kanske i själva verket en modern och miljövänlig form av jordbruk? Vissa, både tjänstemän och brukare, ser fäbodbruket som ett turistmål. Andra ser det som ett energieffektivt alternativ till konventionell djurhållning som löser flera miljöproblem.

Kritik mot stöd

Hur stöden till fäbodarna har utformats har växlat sedan EU-inträdet 1995. Först utgick stöden till de fäbodar som ansågs särskilt värdefulla ur kulturmiljövårdshänseende. I det första landsbygdsprogrammet (2000-2006) utgick i stället stöden som ett rent betesstöd för att skapa miljönytta.

– Detta kritiserades hårt av både fäbodbrukare och myndigheter, säger Camilla Eriksson i ett pressmeddelande.

– Det gynnade företag som släppte köttdjur på bete vid fäbodar utan att ha andra typiska inslag vid fäboden som mjölkning, osttillverkning eller byggnadsvård.

Stöden gjordes därefter om (2006-2013) och nu gynnas inte längre stora djurbesättningar på fäbodbete. Det nya stödet anses av många fäbodbrukare betrakta fäbodbruket som en del av upplevelseekonomin snarare än en del av ett lönsamt lantbruk.


Avhandlingen presenteras fredagen den 24 maj vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Ladda ned hela avhandlingen här: Fäboden som politiskt rum. Att vara fäbodbrukare i den gemensamma jordbrukspolitiken.


Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades torsdag den 23 maj 2013

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Framtiden bestäms här och nu – i alla fall till viss del

Krönika: Barn, kommer ni ihåg när vi flög utomlands på semestern? Detta kan mycket väl bli en fråga som ställs när familjen sitter framför datorn och kollar på semesterbilder i framtiden. Pandemins effekter på våra vanor kommer att få långtgående konsekvenser. Semesterresorna är bara en del av allt som ställs i ny dager. I den nya världen efter Covid 19 kanske det inte är möjligt att förflytta sig lika enkelt och billigt som förr i världen. Vill konsumenterna ens tillbaka till hur det var tidigare? Vad blir det nya normala och vad har detta med Sveriges gröna näringar att göra?

 

Kommentera