Viktigt att dräneringen görs på rätt sätt

För att få den bästa dräneringen som verkligen gör det den ska, gäller det att den redan från början utförs korrekt. När det kommer till just täck­dikning finns det en hel del att åtgärda i markerna runt om i landet.

Dikning pågår för fullt med en dikningsplog. FOTO: DAVID VAN ALPHEN DE VEER

 

När täckdikningen ska anläggas måste slangen hamna på rätt djup, plats och även med korrekt avstånd för att få full funktion. Expert på detta område är David van Alphen de Veer som är täckdikningsplanerare och växtodlingsrådgivare vid Hushållningssällskapet.
– Hur du ska göra beror på marken. Om det är tät mark måste rören ligga tätt. Om det däremot är bra genomsläpplighet i marken behöver slangarna inte ligga lika tätt, säger David.
Det finns flera förbättringar att göra men däremot ingen generell lösning. Det handlar om att välja rätt utifrån fall till fall, helt enkelt vilket sorts mark det handlar om. Det ser dessutom olika ut beroende på var i landet du befinner dig. Däremot bör man, enligt David, systemdika om det inte är gjort tidigare.
– Kostnaden för en täck­dikning är till stor del beroende av hur stenbunden marken är. Ju mer sten desto dyrare blir det att gräva för täck­diken. Det blir billigare om det inte är stenigt och en hektar kostar mellan cirka 16 000 och 23 000 kronor i Mälardalen. 

David van Alphen de Veer är ute på fältet för att göra en beräkning. I handen har han en avvägnings-gps. FOTO: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET
Större kapacitet krävs

När man kalkylerar kostnaden brukar man räkna med en hållbarhet på cirka 30 år för täckdikningen. Slangen bör dock hålla längre om den inte utsätts för solljus.
– En väl underhållen täckdikning håller ofta mer än 30 år. Gamla täckdikessystem lagda med tegelrör har ofta för låg kapacitet för dagens tunga maskiner och jordbruksmetoder. Ett tegelrör har ungefär en tiondel av inloppsarean jämfört med ett modernt plaströr.
Är dräneringen trasig är det inte

Täckdikning

Att ha en väl fungerande markavvattning är en förutsättning för ett rationellt jordbruk med höga skördar. Några av de fördelar som kan nämnas är:

Jämnare och snabbare upptorkning på våren

Minskade packningsskador

Högre skördar genom optimal balans mellan markvatten och markluft

Bättre övervintring av höstsådda grödor
Jämnare mognad och kvaliteter

Insatsmedlen utnyttjas effektivare

Källa: hs-konsult.hush.se
säkert att nytt behöver läggas utan att det i stället går att renovera.
– Det man får göra är att gräva upp på de ställen där det verkar dåligt. Om rören är helt igensatta måste de bytas eller spolas rena. Om rören ser fräscha ut, men ändå inte leder vatten, kan det vara så att infiltrationen ned till dikena är för låg.
Det är även viktigt att vatten utanför åkrarna inte kommer ut på åkern.
– Täckdiken är inte dimensionerade för det.

Markpackning förödande

De kopplingsbrunnar och ytvattenbrunnar som är placerade ute på åkrarna måste underhållas. Om det inte görs kan det innebära indirekta problem för en effektfull dränering. Brunnarna kan till exempel fyllas med jord, vilket resulterar i att vattnet stoppas upp.
– Det är oerhört viktigt att varje år göra en kontroll och ta bort jord och slam i dräneringsbrunnarna. Sorkar är också något som kan förstöra och ställa till det, ibland förekommer sorkar i dikes­systemen och de har en förmåga att fösa ut jorden som de gräver fram i brunnarna.
Många system håller alltså längre än 30 år men markpackningen innebär också stora problem för åkrarnas markavvattning. Den minskar nämligen andelen stora porer i marken och det innebär i sin tur ett problem. Stora porer transporterar mycket vatten ner i markprofilen till dräneringssystemet och ju mindre andel stora porer desto längre blir vatten stående på åkrarna efter kraftiga regn.

Jordarna tätare nu

En fråga David ställer sig är om vi ska dränera för de behov som finns i dag eller om vi ska dränera för de behov vi kommer att ha i framtiden.
– Vi vet ju inte så mycket om framtiden men det troligaste är att struktur­rationaliseringen fortsätter och att vi kommer att få ännu tyngre maskiner på våra åkrar. Därför bör man i dag lägga rören tätare i förebyggande syfte. Även en klimatförändring med kraftigare regn kommer att ha stor påverkan.
Under lång tid har rörens placeringar haft ett avstånd på 16 meter. I dag är det i stället allt vanligare att man projekterar med tio till 14 meters avstånd.
– Jag upplever att jordarna är tätare nu än vad de var för tio år sedan. Därför läggs även rören tätare.
Dräneringsintensitet (mm/dygn)
Bilden visar hur dräneringsavståndet varierar med olika jordars genomsläpplighet (K) och olika dräneringsintensitet i millimeter per dygn. Jordar med hög genomsläpplighet (övre linjen) innebär att man kan ha stora avstånd mellan täckdikena även vid stora nederbördsmängder. Om jorden har en genomsläpplighet runt en centimeter per timme avtar dräneringsavståndet ganska kraftigt och vid en dräneringsintensitet på 8-12 millimeter per dygn, som kan anses som normalt för området runt Mälaren erhålls ett dikesavstånd på 8-10 meter. Den blå linjen är en kraftigt sönderkörd mark med extremt låg genomsläpplighet. Här måste andra åtgärder göras för att få marken åter i hävd.

Behovet av bättre dränering i form av täckdiken är stort på många gårdar och generellt anser David att behovet är stort i hela landet. När rören ska placeras är det viktigt att det görs korrekt. Att lägga grus direkt efter diknings­maskinen på slangen så att den ligger rakt och fint är ett måste. Annars kan det bli böjar på slangen och då samlas jordpartiklar och till slut blir det en propp. Att rötterna ska få syre och att öka markens bärighet är huvudsyftena med dräneringen och ett måste i och med alla tunga maskiner som kör på marken.

– En rot andas från varje enskild cell och därför måste det finnas både luft och syre där de växer. Vid upptag av näringsämnen åtgår också syre och om det till exempel är för mycket vatten kommer växterna i stället lida av torka. De är nämligen så att det är halterna av näringsämnen i roten som styr upptagen av vatten i växten.
Att gräva för täckdiken och göra allting enligt agendan är ett brett ämne. Det finns många punkter att ta hänsyn till och därför görs en noggrann planering innan man sätter i gång.
– Det finns både bättre och sämre länder än Sverige på detta. I vissa länder satsas det mer pengar på täckdikning än här. Men det finns helt klart förbättringar att göra i vårt land, säger David.

Maria Eremo

Frilansjournalist

Artikeln publicerades lördag den 01 juni 2013

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste