Vägning av ”dina pengar” i farten

Stora in- och utflöden av råvaror till och från företaget kräver en noggrann kontroll, annars kan man förlora tusentals kronor per lastbil. Nu finns det dynamiska vågar som gör detta snabbt, enkelt och med ett verifierat kvitto.

Traktorn med vagnen passerar den dynamiska vågen i en hastighet av fem kilometer i timmen och lasset mäts med 0,2 procents noggrannhet. Vägningen är verifierad och i och med den man kontrollera sina ut- och inflöden av råvaror på gården.Foto: Olle Ryegård


Lastcellen, hjärtat i vågen, mäter ”flexibiliteten” i stålet med hjälp av ett magnetfält. Det finns inga rörliga delar i lastcellen vilket gör den okänslig för väder och vind.

Att väga och kontrollera flödet av råvaror på gården och företaget blir allt viktigare när enheterna och samarbetena växer. För att kunna göra trovärdiga affärer med andra lantbrukare och företagare ställs ofta krav på både analyser av rå­varan och ett kvitto på vad råvaran väger. Att kunna leverera med ett verifierat vågkvitto gör att man slipper osäkerheter som kan krångla till och försvåra olika samarbeten och långsiktiga affärsrelationer. Vid höga flöden kan vågen bli en del i rutten och samla in viktig information utan insatser eller

Kristjan H Stefansson arbetar som vd för familjeföretaget Viktorvåg som är beläget i Lidköping.

stopp. Överlast- eller underlastkontroller kan göras i farten. Rapportering kan göras automatiskt, av chauffören eller administratören beroende på verksamhet.
Dynamiska vågar som klarar verifierade vägningar enligt räkneexempelt till höger kostar mellan 150 000 och 200 000 kronor.

Fusk förekommer

Med lastbil är det i dag enkelt att flytta tryck mellan axlar på statiska vågar så att lasten väger rätt när den kommer fram och levereras vid kunden. Det går alltså att fuska med ett par ton på en lastbil med släp. Detta vet de flesta lastbilschaufförer, men hur många som verkligen gör det vet man inte. Men att fuska på en våg med dynamisk vägning är näst intill omöjligt, enligt flera vågexperter som Jordbruksaktuellt pratat med.
Genom att väga de produkter som kommer in till gården kan man själv kontrollera att man fått det man betalt för.

Räkneexempel:
Inköp..............................................................150 000 kronor
Avskrivning med ränta tio år..............20 000 kronor per år
Drift.........................................................1 000 kronor per år
Antal ton per år.....................................1 000 ton spannmål
Total kostnad per år.......................................21 000 kronor
Summa per ton spannmål.......................21 kronor per ton
                                                                  eller 2 öre per kilo

Omräknat per lastbil 30 ton vårvete  630 kronor, totalvärde cirka 50 000 kronor

På Viktorvåg i Lidköping har man utvecklat ett vågsystem där man med stor noggrannhet kan väga sina laster i farten. Tekniken man använder sig av är dynamisk vägning, något som företaget arbetat med sedan 2007.
– I lantbrukssegmentet är våra kunder främst spannmålsodlare, men även många mjölkproducenter har köpt vågar av oss. De vill veta vad som produceras på ett specifikt fält samt även veta att de säljer rätt mängd till sina kunder. Totalt har vi sålt drygt 60 dynamiska våganläggningar i Sverige sedan 2007, säger vd Kristjan H Stefansson.

Längden på vågplattan är viktig för att kunna mäta med hög precision. En längre platta och en lägre hastighet gynnar precisionen. Stora maskiner gungar och då omfördelas vikterna mellan de individuella axlarna, vilket ger stora avvikelser på korta vågplattor. Illustration: Viktorvåg
Dynamisk vägning

En dynamisk våg är en våg som kan väga en last som inte är stilla. Den dynamiska fordonsvågen samlar in data allteftersom fordonet rullar över vågplattan. Ju längre vågplattan är desto noggrannare blir mätningen. Vågplattornas längd varierar i dag mellan 0,8 meter och 4,5 meter på de mest använda dynamiska vågarna i Sverige. Bredden på vågplattan måste vara så stor att alla hjulpar går över vågplattan. Normal bredd på vågplattan är 2,85 meter.
Vikten mäts av lastcellerna och data används för att räkna ut vikten på ekipaget.
Skrivaren är kopplad direkt till vågen. Data från vågen kan även skickas till en smartphone.

 

Ju lägre hastighet desto noggrannare blir mätningen, men en vanlig brukshastighet är cirka fem kilometer per timme.
Vid vägning är det bra att alltid göra en mätning av ekipage vid tomvikt. Det kan skilja mycket i vikt beroende på mängden bränsle, och om regn, lera och smuts finns på ekipaget.
– En korrekt tomvikt är jätte­viktigt och den ska helst göras varje gång för att det skall bli helt rätt. Vi har sett att om man kör på tara-vikt så kan det skilja flera ton på en dags körning, säger Kristjan H Stefansson.
Genom att inte behöva stanna på vågen, såsom på en statisk våg,  blir mätningen noggrannare. En precision på 0,2 procent är Wim Precision klassad för av OILM, det internationella organisationen för verifierade vågar, vid fem kilometers hastighet. Att kunna köra över vågen med fem kilometer i timmen gör även att man spar tid, bränsle och att det är lätt att göra både tomvikts- och fullviktsvägningar.

Kvitto på mängd

När man har vägt så får man ett kvitto på bruttovikt, tomvikt och nettovikt.
Efter vägningen får man ett kvitto på mängden spannmål. Vikten mäts med 0,2 procents noggrannhet, vilket innebär en felmarginal på cirka 40 kilo på ett lass på tio ton.
– Vågen är enkel att använda. Man kör i jämn hastighet över vågen och sedan analyseras vikten. Därefter kan man få data skickad till sin smartphone eller få ett utskrivet kvitto, säger Kristjan.
– En skopa spannmål kan det skilja flera hundra kilo på, eller om man säljer hö. Att köra på en höft är inte seriöst när det gäller stora volymer, fortsätter Kristjan.
Att tidigt få reda på hur stor vall- eller spannsmålskörden är ger ett bra beslutsunderlag om man behöver sälja eller komplettera dessa. Är man intresserad av vad ett fält faktiskt avkastat går det också snabbt att särskilja och räkna ut detta.
– Jag får viktiga data direkt under pågående skörd från vågen. Det gör att jag kan börja planera inköp, foder eller försäljning snabbare än tidigare. Jag ligger före, kan ta bättre beslut och har kontroll, avslutar Kristjan H Stefansson.

Olle Ryegård
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades söndag den 23 juni 2013

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste