DEL 1 - Skatter och avgifter i jordbruket
Första jämförelsen avser skatter och avgifter och visar några av de viktigaste skatterna inom jordbruket, men Mattias Gotting menar att det finns en hel del skillnader också i vilken inställning man har till jordbruket i de olika länderna.
– I Finland till exempel har man en helt annan inställning än i Sverige. Där är man betydligt mer mån om sin självförsörjning och man stöttar jordbruket väldigt mycket. I Sverige har vi däremot kommit väldigt långt i att se jordbruken som företag, vilket kan vara en fördel i längden. I flera länder, bland annat Tyskland, har man inte alls samma krav utan tillåter förenklad bokföring samt schabloner och uppskattningar för att beräkna vinsten, berättar Mattias.
I Sverige har det skett en del förändringar på skatteområdet under de senaste åren, men slår man samman dessa syns det ingen direkt förstärkning av konkurrenskraften. När det gäller generellt skattetryck (som andel av BNP) ligger Sverige näst högst på över 45 procent näst efter Danmark där skatteintäkterna motsvarar hela 48 procent av BNP.
El och diesel
I en jämförelse som gäller beskattningen av insatsvaror av betydelse för jordbruket är skatterna varierande.
– Generellt kan man säga att vi, efter de reduktioner som ges för lantbruket, har förhållandevis hög skatt på diesel och låg skatt på el. I Danmark är elskatten betydligt högre. Däremot har vi en förhållandevis hög skatt på diesel och den skatten kommer också att höjas successivt fram till 2015. Då kommer den återbetalning som lantbrukarna kan begära minska till 90 öre vilket kommer innebära att skatten kommer vara hela 4,15 kronor per liter.
Utöver den låga elskatten menar Mattias att det stärker svenskt jordbruks konkurrenskraft att vi inte har någon jordskatt, vilket man har i både Danmark och Tyskland där man betalar en avgift per hektar. Däremot kommer den energi- och koldioxidskatt som ökar successivt fram till 2015 ha negativ inverkan på konkurrenskraften.
