KRÖNIKA - Är allianser vägen till framgång?

Det finns flera exempel på att samverkan mellan olika intressenter har varit en framgångsfaktor. När Sverige enades om att påverka EU för ett förbud mot antibiotika till djur som tillväxtbefrämjare i slutet av 90-talet, samverkade bönder, konsumenter, myndigheter, veterinärer, branschorganisationer och djurskydd på ett framgångsrikt sätt.

Gunnela Ståhle
Sveriges Konsumentråd ordnade bland annat ett seminarium i Bryssel tillsammans med LRF. Kring antibiotika finns glädjande nog ett fortsatt nätverk drivet av Jordbruksverket och SVA. Projekt Matvalet, 2004-2008, bestod av representanter för Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen, Centrum för tillämpad näringslära, Stockholms landsting, Svenskt Sigill och LRF. Målsättningen var att motverka fokuseringen på matens pris och svara upp mot konsumenternas engagemang för produktionskvalitet.

Det är med oro jag ser på polariseringen i debatten om livsmedlen och dess kvalitet. Jag trodde att vi var överens om att även små steg på vägen mot mindre klimatpåverkan, mindre miljöbelastning och bättre djuromsorg bidrar till en bättre värld. Att uppmuntran är minst lika viktig som kritisk granskning och skuldbeläggande. Är det viktigare att profilera sig och sticka ut, än att värdera vilka resultat man kan uppnå? Är man rädd för att inte synas, om man inte ropar ”skandal”. Jag förstår de s k konventionella djuruppfödare, som är frustrerade över att bli anklagade av Naturskyddsföreningen för att använda giftbesprutad soja. Svenska kycklinguppfödare, som lyckats minska förekomsten av campylobacter i kyckling från 60 till 9 procent och som jobbat hårt med att bli av med resistenta bakterier ESBL, blir uthängda av Sveriges Konsumenter (SK). Ett test av bakterier i kyckling i Råd & Rön, ledde till uttalanden som att branschen borde skämmas och ”Falskt skryt om kyckling”.  Fakta från berörda myndigheter säger något helt annat liksom ­Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm, som gav kyckling­branschen en eloge för sina insatser för att minska förekomsten av campylobacter.  Det är bra att SK hjälper till med att driva ursprungsmärkningsfrågan, men beklämmande nog finns en attityd att producenter och konsumenter inte kan mötas.

Naturskyddsföreningen är tydlig med, att vi ska minska köttkonsumtionen på bekostnad av importerat kött. Så tycker också föreningarna Vi Konsumenter, Medveten konsumtion, Konsumentföreningen Stockholm och Jordbruksverket.  Naturskyddsföreningen har närmare 190 000 medlemmar och Konsument­föreningen Stockholm 600 000 medlemmar. Konsumentkraft att räkna med, med andra ord. Många konsumentenkäter säger också att man vill ha svenskt och när­producerat kött.  Att LRF:s budskap är ”välj svenskt” är väl självklart. Är det inte dags att producenter, konsumenter, myndigheter och miljö- och djurskyddsintressen krokar arm och ser till att något händer - att ställa gemensamma krav på intressenterna i livsmedelskedjan. Tillsammans kan vi göra mer nytta.

Gunnela Ståhle

Artikeln publicerades måndag den 23 december 2013

Kommenterarer till artikeln

Allmogesson skrev 2013-12-25 11:57:07:

Vi bönder har mycket att tacka de organisationer du nämner. De har gjort att många bönder kommit ut ur ett math-e och fått andra jobb, mer avlönade och socialt berikande, utanför gården. Att ta hjälp av dem för att börja producera livsmedel är att spela rysk roulette med skott bara i den ena pipan. Vems pipa det är får var och en avgöra. Men tiden tillbaka avskräcker för min del för de här organisationerna, att höra en miljöpartist och en moderat diskutera jordbruk gör att de ska först göra upp om en trovärdig och gångbar möjlighet att producera livsmedel i Sverige.


Strix skrev 2013-12-23 15:17:25:

Det Gunnela Ståhle sysslar med är kort och gott ransonering av livsmedel. Driver hon det tillräckligt långt är det ju inte omöjligt att man återupptager häxbränningar igen.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste