Sölve Johnsson har varit försöksledare på Götala i 40 år och var med och startade verksamheten. Foto: Cecilia Ryegård
Götala är SLU:s enda forskningsanläggning på nöt och lamm, ambitionen är att vara Nordens viktigaste, sa Karin Östensson, dekanus vid SLU. I december kunde försöksgården Götala utanför Skara räkna 50 framgångsrika år som resurs inom grundforskningen för nöt- och lamm­produktionen. Jubileet firades med att samtidigt inviga en ny utfodringsanläggning som tar Götala ytterligare ett viktigt steg in i framtiden. Den nya foderanläggningen invigdes av tre representanter för samhälle, näring samt forskning, som en symbol för den arbetsform som kännetecknar forskningen på Götala, det vill säga att näring, forskning och samhälle samverkar. Denna arbetsmodell kallas Triple Helix och genom­syrar hela arbetssättet vid SLU Skara.

Tack vare REKS
Patrik Olsson, vice ordförande i Sveriges Nötköttsproducenter, Carin Östensson, dekanus vid SLU, samt Kristina Jonäng, (C)Västra Götalandsregionen, var de som fick äran att klippa banden och fick samtidigt symbolisera samarbetsmodellen Triple Helix: näring-samhälle-universitet.

Satsningen på den nya utfodrings­anläggningen och att utrustningen nu finns på plats har möjliggjorts tack vara ett EU-projekt, REKS Regional nöt- och lammköttsproduktion – en tillväxtmotor. Projektet syftar till att stärka den ekonomiska tillväxten inom nöt- och lammproduktionen. Utfodrings­anläggningen är en viktig pusselbit i del­projektet Resurseffektiv utfodring av dikor inom REKS.
– Den här satsningen gör att vi får helt andra förutsättningar för forskningen på Götala. Tidigare har vi bara kunnat mäta foderintaget på gruppnivå. Den nya utrustningen gör det möjligt att följa foderintaget på individnivå och ger helt nya möjligheter till uppföljning, säger Anna Hessle, SLU, som är en av de forskare som bedriver försök på Götala.
Den nya anläggningen registrerar hur mycket varje djur äter och vid vilken tidpunkt. Varje djur har en öronbricka med elektronisk märkning. När djuret vill äta går det till foderautomaten. En lucka öppnas när anläggningen registrerat att djuret står i position för att äta, så att djuret kommer åt fodret. När djuret ätit färdigt och backar undan stängs luckan. Data har då samlats in och registrerats med bland annat vilket djur som ätit, hur mycket och vid vilken tidpunkt.
– All information från djurets foderintag samlas sedan i en databas och kan ligga till grund för statistik och beräkningar. För forskningen ger det här helt nya möjligheter när vi nu får så säkra data och tillgång till ett så stort antal mätpunkter genom den nya tekniken, säger Anna Hessle.

Enda nöt-försöksgården

Inom REKS arbetar man med att öka kunskapen hur klimat­belastningen verkligen ser ut inom nöt- och lammköttsproduktionen och hur den kan minskas genom till exempel optimal utfodring av dikor, ungnöt, får och lamm.
Huvuddelen av SLU:s produktionsförsök inom nötkött har bedrivits på Götala sedan anläggningen startades för 50 år sedan. Senare tillkom även lammköttsforskningen.
– Götala är SLU:s enda forskningsanläggning på nöt och lamm. Ambitionen är att Götala ska vara Nordens viktigaste forsknings­anläggning inom området, sa Karin ­Östensson, dekanus för Fakulteten för veterinär­medicin och husdjurs­vetenskap vid SLU, som företrädde universitetets ledning vid invigningen.

Efterfrågad forskning

Just nu pågår tre olika forskningsprojekt på Götala. Genom åren har forskningen resulterat i ett tiotal doktorsavhandlingar som helt baserats på resultaten härifrån. Utöver detta har forskning från Götala använts i ett stort antal ytterligare avhandlingar. Sölve Johnsson var en av dem som var med och startat verksamheten 1963 och som sedan har varit delaktig i utvecklingen genom att vara försöksledare på Götala under de första 40 åren.
– På Götala bedrivs forskning som näringen, lantbruket och samhället efterfrågar. Genom den samverkans­modell som man jobbar efter här på Götala får man kompetens och resurser för att bedriva en uthållig forskning med nära tillämpning och för ankring i näringen, till nytta för näringen.

Cecilia Ryegård
Frilansjournalist

Senaste

Kravet på yrkeslivserfarenheten får aldrig försvinna

I skrivandet stund är det den 1 maj och här på Alnarp har den traditionsenliga karnevalen precis genomförts. I dag har jag spelat fotboll, haft kuddkrig på stocken och utkämpat slaget om Plaskan tillsammans med mina älskade samojeder och de där ändå rätt trevliga skåningarna i andra laget. Och såklart åkt i karnevalståget ihop med det ena konstigare fordonet efter det andra, som det ägnats en vecka åt att för det första få att starta, ryka så mycket som möjligt och låta högre än bilen bredvid. 

Kommentera