DEL 3 - Så utmärker sig svenskt djurskydd

En god djuromsorg medför mervärden som efterfrågas av konsumenter och medborgare, men det är inte i särskilt stor utsträckning som man lyckas ta ut ett högre pris för dessa mervärden. 

EU:s medlemsländer måste följa gemensamma krav på djurskydd, men i Sverige har vi också en egen djurskyddslag. I den här delen av serien tittar vi lite närmare på djurskyddets inverkan på konkurrensen.

Ett av målen med EU är en gemensam marknad där företag ska ha samma villkor, därför har EU:s medlemsländer ett gemensamt regelverk för djurskydd.  Kraven inom EU höjs successivt och närmar sig den nivå som den svenska djurskyddslagen kräver. Många länder lever inte upp till direktiven, men det är svårt att bestraffa dem.

– I Sverige arbetar vi förebyggande och skapar en bättre djurmiljö för att undvika beteende­störningar, men i många länder löser man detta genom att begränsa symptomen genom till exempel näbbtrimning, svanskupering och dessutom en betydligt högre användning av antibiotika. Man kan tycka att detta borde kunna generera ett större mervärde än vad det gör i dag, inte bara hos konsumenter i butik utan också vid offentlig upphandling och i restaurangkök, menar Mattias Gotting.

Kalvkött och beteskrav

Mattias berättar att en av de saker som förvånade honom mest när det gäller djur­skyddet för nöt­kreatur var de skilda traditioner som finns när det gäller kalv­uppfödningen.

– I Sverige har vi en regel som säger att kalvar ska ha fri tillgång till grovfoder från två veckors ålder, men i många länder håller man igen på fiberrikt foder för att kunna sälja ett ljusare kalvkött, vilket många krögare efterfrågar. Att föda upp kalvarna på bara mjölk, kraftfoder och begränsad mängd grovfoder ger järnbrist och ökad risk för sjukdomar och i förlängningen också ökad användning av antibiotika, menar Mattias.

För att förbättra villkoren i produktionen av det populära kalvköttet finns ett EU-direktiv som ställer krav på en minimiranson av fiberrikt foder och på blodvärden hos kalven. Grovfodergivan är dock mycket begränsad. Den startar på 50 gram vid åtta veckors ålder och ökas till 250 gram vid 20 veckors ålder.

– Något annat som ut­märker Sverige är att vi är det enda landet som har ett lagstiftat beteskrav. I Finland och Österrike har man krav på rastning. I några länder finns beteskrav för ungdjur, men trenden är att fler mjölkkor hålls inomhus året runt.

I vissa länder, som till exempel Nederländerna, Tyskland och Belgien, betalar mejeriet Friesland Campina ett högre mjölkpris till lantbrukare som deltar i ett betes­program som innebär att korna går ute minst sex timmar om dagen, 120 dagar om året. Mjölken marknadsförs sedan som betesmjölk och säljs till ett högre pris. För lantbrukaren handlar det om ungefär 0,5 euro extra betalt per 100 liter mjölk.

Kupering och spaltgolv

Sedan EU-inträdet 1995 har den svenska importen av griskött ökat med 332 procent, vilket till viss del kan bero på att svenska lant­brukare har ett högre kostnadsläge på grund av lagstiftning som skiljer sig från övriga EU. I januari i år trädde alla delar i EU:s grisdirektiv i kraft, vilket förväntas minska skillnaderna inom EU. Samtidigt tror många att grisupp­födningen inom EU kan komma att minska på grund av detta, vilket kan leda till import från länder utanför EU.

– Sverige är det enda landet som har totalt förbud mot fixering av suggor. Skyddsgrindar får användas i undantagsfall. Detta innebär att vi får problem med döda smågrisar. EU:s grisdirektiv säger att man inte får ha suggorna fixerade året runt, men det innebär ändå att suggorna hålls fixerade ungefär 45 procent av sin levnadstid.

Finland och Sverige har totalförbud mot svans­kupering. EU-direktivet säger att svanskupering inte får ske rutinmässigt, men tillåts vid behov, vilket innebär att nästa alla grisar, omkring 99 procent i stora gris­producerande länder som Tyskland och Danmark, svanskuperas.

– Får man inte svanskupera innebär det att man måste vidta andra åtgärder i första hand, vilket innebär merkostnader. Det påverkar beläggnings­graden och stallmiljön i helhet och därför finns en motvilja mot detta.

Relativt stora skillnader finns också i användningen av spaltgolv. Spaltgolv i jämförelse med helgolv för­enklar utgödslingen, men gör det svårt att använda strö. Halm kan tillgodose grisarnas behov av syssel­sättning, vilket i förlängningen kan minska problem med svansbitning, men det innebär också mer arbete. Sverige och Nederländerna har förbud mot att hålla grisar på helspalt. I Sverige får högst en tredjedel av golvytan vara spalt, och i Nederländerna är motsvarande siffra 60 procent. I Danmark har man sedan år 2000 förbjudit byggnation av stallar med helspalt och 2014 ska alla stall i landet uppfylla krav på 50 procent spaltgolv för smågrisar och två tredjedelar spaltgolv för slaktgris.

Regler för Fjäderfä

På EU-nivå finns ett direktiv som gäller gårdar med över 500 slaktkycklingar. Det tillåter en beläggningsgrad på upp till 33 kilo per kvadratmeter. Då vissa kriterier uppfylls kan antalet ökas till 42 kilo per kvadrat, vilket är mycket vanligt. De svenska reglerna tillåter 25 kycklingar, eller max 36 kilo per kvadrat­meter om gården är med i Svensk Fågels omsorgs­program, annars gäller 20 kilo per kvadratmeter.

I svensk äggproduktion har oinredda burar varit förbjudna i mer än 20 år. Genom ett EU-direktiv som kom 2012 är detta nu förbjudet i hela EU, däremot tillåts näbbtrimning. I Sverige är näbbtrimning förbjudet.

Djurskydd i EU och Sverige:

► Sedan EU-inträdet 1995 måste svenska lantbrukare följa ett gemensamt regelverk för djurskydd

► Djurskyddet delas in i tre områden: uppfödning, transport och slakt.

► Det finns fem EU-direktiv som reglerar skyddet av djur.

► Utöver EU:s regelverk har Sverige en egen djurskyddslag

► Genom den djurskyddslag som kom 1988 har Sverige gått före EU och många andra animalieproducerande länder.