Rekordlåg andel av priset till bonden

Den svenska bondens andel av konsumentens matbudget har aldrig varit lägre än idag. För 20 år sedan gick nästan en fjärdedel av köpesumman till bonden, idag är den siffran nere på 13 procent.

Andelen från konsumenternas matkasse till
den svenska bonden fortsätter att sjunka.
Foto: Thinkstock; Grafik: Malin Strandli

I en rapport från LRF, Matkronan – vem får konsumentens pengar? har LRF undersökt matens pris från jord till bord och tagit fasta på hur konsumentens pengar fördelas mellan den svenska bonden, livsmedelsindustrin, matbutiken, staten (moms) och import.

Den del som den svenska bonden får behålla av matkonsumtionen har minskat med 35 procent sedan 1995. Under samma period har importens andel av matinköpen ökat med mer än 70 procent.

– Samtidigt som bondens andel av den summa som konsumenten lägger på mat har minskat, har kostnaden för att bedriva jordbruk blivit allt högre. Priset för att producera livsmedel har ökat betydligt mer än både avräkningspriser och inflation. Det är en avgörande orsak till varför de svenska böndernas företag har blivit färre och större och att alltmer mat är importerad, säger LRFs förbundsordförande Helena Jonsson.

En tredjedel av matkronan lämnar Sverige

När det gäller de livsmedel som konsumenterna köper i butik går 13 procent av köpesumman till den svenska bonden. 11 procent går till staten via momsen, 20 procent till handeln, 21 procent till industrin och 35 procent går direkt ur landet via importerade livsmedel.

En femtedel av vad vi betalar för maten går till butiken vilket är en ökning jämfört med 1995 som beror på att momsen sänktes 1996, men även effektiviseringar och kostnadsbesparingar har bidragit. Även industrin får omkring 20 procent av livsmedlets pris, en nivå som varit densamma under hela perioden.

Dyrt men billigt

Under de senaste åren har livsmedelspriserna ökat långsammare i Sverige än övriga EU. Trots det visat statistik ifrån Eurostat att Sverige har EU:s dyraste mat näst efter Danmark. Och de danska priserna knuffas uppåt av att de har dubbelt såg hög matmoms som Sverige. Svenska priser ligger i statistiken cirka 20 procent över snittet i EU.

Men om man ser till matkostnadens andel av hushållens övriga utgifter så ser bilden annorlunda ut. I Sverige lägger vi idag endast 12,1 procent av hushållens utgifter på livsmedel, genomsnittet för EU är 13,0 procent. De svenska hushållen lägger nästan lika mycket av sina utgifter på rekreation och kultur, 11,1 procent, som de gör på att köpa hem mat. Boendekostnader drar dubbelt så mycket av hushållets budget med 27,3 procent som matinköpen.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 23 april 2014

Kommenterarer till artikeln

TM skrev 2014-04-25 10:18:33:

Ännu ett nytt konstaterande om att det går på fel håll med lönsamheten i lantbruket från LRF. Förmodligen så kommer detta också att stanna just vid konstaterandet. Det man kan konstatera om LRF är att det kanske inte är den mest bråkiga fackföreningen jag känner till. Kanske är det dags att just börja bråka om det vi vill ha i lantbruket nämligen lönsamhet. Den som inte syns eller hörs i dagens samhälle får heller ingenting. Allt det här pratet som hörts genom åren att vi ska vara rädda om både handel och konsument har just lett till vad som står i artikeln. Skillnaden är handeln som varit tillräckligt smarta att utnyttja det svenska mervärdet och tjänat bra med pengar på det. Nu är det väl snart dags för LRF att vara med i dansen när man blir uppbjuden och inte som vanligt säga "men inte ska väl vi".

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste